Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Stellan Ahlström: Strindbergs brev till Charles de Casanove - Holger Ahlenius: Att vara människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLGER AHLENIUS
om Casanove önskar begagna sig av de
fullmakter Strindberg tidigare erbjudit honom.
Han säger att man tigger honom om
översättningsrättigheter varje dag och att han vill
undvika obehagliga komplikationer. Vid denna
tid fick Strindberg faktiskt också åtskilliga
förfrågningar från fransmän, som önskade
översätta hans verk.
Den 16 januari framfördes Strindbergs
drama på Théåtre Libre tillsammans med en
bagatell av Edmond de Goncourt. Strindberg
hade ju erkänt den stora tacksamhetsskuld
i vilken han häftade till bröderna Goncourt,
och det är därför rätt pikant att erfara, att
den våldsamme "antiskandinaven" Edmond
de Goncourt samma dag som premiären ägde
rum hade taktlösheten att i Écho de Paris
rikta en illvillig kritik mot utländska och
särskilt nordiska författare. Han ironiserade över
de unga franska dramatiker som gjorde sig till
Tolstojs och Ibsens ödmjuka tjänare.
Goncourts "Å bas le Progrès" blev ett dund-
rande fiasko, under det att Strindberg slapp
relativt helskinnad undan. I sin "Journal" den
17 januari ger Goncourt fritt utlopp åt sitt
missnöje.
Antoine antecknar emellertid i sina minnen
att framförandet av "Fröken Julie" väckte
enormt uppseende. Publiken var passionerad,
men kritiken förhöll sig i allmänhet kyligt
avvaktande. Några undantag fanns emellertid
som protesterade mot det oanständiga
teaterstycket.
I augusti 1894 anlände Strindberg till
Frankrike och tog först in hos vännen Leopold
Litt-mansson i Versailles. Men han flyttade snart
till Paris, där han bosatte sig rue du
Rane-lagh 51 i Passy. Därifrån skriver han den
14 september ett brevkort till Casanove, som
befann sig på tillfälligt besök i huvudstaden,
och säger sig bli glad om han får nöjet att
göra dennes personliga bekantskap. Casanoves
son vet inte, huruvida detta sammanträffande
kom till stånd.
HOLGER AHLENIUS
ATT VARA MÄNNISKA
Descartes kunde med en viss rätt utnämnas
till det franska kulturlivets Sokrates. Liksom
denne återförde han tänkandet på människan
och hennes medvetande om sig själv, på män-
Madame de SÉvignÉ: Brev. I urval och översättning
av Stig Ahlgren. Berömda memoarer. Wahlström
& Widstrand 1948. 10:—.
Stendhal: Henri Brulards liv. I översättning av Greta
Salenius och med inledning av Knut Jaensson.
Berömda memoarer. Wahlström & Widstrand 1948.
11:—.
Alfred de Vigny: Krigarlivets tvång och storhet.
Översättning av Arvid Enckell. Forum 1948. 8: 25.
Gyu de Maupassant: Familjeliv och andra noveller.
Översättning av Hjalmar Söderberg, m. fl. Forum
1948. 4: 65.
Charles Braibant: Kungen sover. Roman.
Översättning av Ingrid Rääf. Natur och Kultur 1948. 11: 50.
niskan fattad som vilje- och förnuftsvarelse
och till skillnad från djuren i stånd att
balansera, bemästra och förvandla till frihet sina
drifter och affekter, vilka likt naturen i övrigt
André Gide i Äktenskapsskolan. Översättning av Göran
Schildt. Kokardserien. Wahlström & Widstrand
1948. 8:50.
— Theseus. Översättning av Elsa Thulin.
Kokardserien. Wahlström & Widstrand 1948. 5: -—.
Georges Bernanos: Den våldtagna. Roman.
Översättning av Gunnel Vallquist. Norlins 1948. 6: 75.
François Mauriac: Den fariseiska kvinnan. Roman.
Översättning av Karin Alin. Tiden 1948. 8: 50.
Simone de Beadvoir: Ingen är odödlig. Översättning
av Eva Alexanderson. Bonniers 1948. 15: —.
Pierre Lecomte de Noüy: Att vara människa. Till
svenska av Lennart Edberg. Gebers 1948. 11:50.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
