Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Henry Parland: Fyra dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY PARLAND
FYRA DIKTER
Den nya romantiken
I
Tala ej om romantik!
Skona det gamla ordet,
det är så trasigt, urkramat
och skall dö inom kort.
Det låter så banalt:
kärlek.
Det låter så meningslöst:
likgiltighet.
Det låter så litet lovande:
död.
Och
det låter så braskande:
Liv.
1929.
II
Jag såg ett sken i natt
ett irrande
över en stor och svindlande stad
av järn.
Jag såg en kyrka
utan mått
och full av bedjande,
på altaret
skälvde ett jättehjul av eld.
Per telefon
kom helvetet till mig
i en jämn ström
flytande ur luren.
Och jag tänkte:
helvetet
varför inte?
1928.
III
Tyst!
Hör du regnet snyfta
utanför fönstren
det finns hemligheter,
man ej får förråda.
Du såg det,
våra barn skola se:
Den Nya Romantiken.
1928.
Ibland
känner jag mig som en grammofonnål
som skrapar och sjunger
sin omgivning.
Man sätter sig
att spela
olika plattor,
en foxtrott,
en chansonett,
en romans.
Men så säger någon,
man måste byta stift.
Kannus 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
