Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Holger Ahlenius: Kobran och ormtjusaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLGER AHLENIUS
Sandström, att förhållandet blev intimt först
i november 1887. En annan sak är, hur den
stora publiken kommer att reagera, och
därvidlag hänger nog mycket på om betraktaren
är en kvinna eller en man samt på den
psykologiska tolkning, som hos Böök endast
föreligger skisserad och tydligen har sparats till
den beramade minnesteckningen för
Akademien. För egen del kan jag bara vittna, att
mina känslor för människan Brandes, som med
all beundran för den lysande kritikern aldrig
varit särskilt varma, inte undergått någon
förändring genom Bööks arbete, medan min
antipati mot Victoria Benedictsson, som varit stark
alltsedan jag 1929 tog del av hennes
originalbrev till Brandes, ytterligare har stegrats.
Då Victoria inlät sig med Georg Brandes,
visste hon bara allt för väl vad han gick för,
visste, att han, ehuru gift och far till två barn,
var en lättlevande, laglös man, beryktad för
flera samtidiga kärleksäventyr, och själv har
han inte ett ögonblick gjort sig en bit bättre
än han var, snarare tvärtom. Han har inte
gjort henne några förespeglingar eller
löften och inte överdrivit uttrycken för sina
särdeles tempererade känslor. Allt detta har
snarast verkat eggande på Victoria. Inte
minst har laglösheten attraherat den som
varit så hårt insnörd i
kråkvinkelskonven-tionalismen i det hatade och hatfulla Hörby,
där "Fairbrooks blåstrumpa" numera står
staty. Det fanns inte många droppar
osjälviskhet eller oegennytta i hennes känslor.
Egocentrikern sökte en manlig spegelbild till sig själv
sedan vänskapen med Lundegård lidit avbräck.
Den emotionellt svältfödda längtade efter
kärlek, den oerfarna efter en upplevelse.
Skribenten jagade efter nytt stoff, psykologen efter
material för sina experiment, den okuvligt
energiska, framåtsträvande författarinnan efter
erkännande och stöd av den store kritikern, som
också för de svenska författarna, Strindberg
inbegripen, var den ojämförliga auktoriteten.
En spontan, en varm och uppriktig känsla synes
överhuvud oförenlig med denna minutiösa
själviakttagelse och protokollföring, som hela
tiden står vid sidan och inte unnar sig själv
eller kontrahenten ett ögonblicks avkoppling.
Den frågar inte i varje minut efter om den
får lika mycket som den ger, är inte så
bemängd med kylig beräkning, inte så
underklas-sigt misstänksam. Och framför allt: den är inte
så till den grad dikterad av ett egocentriskt,
medvetet eller undermedvetet syftemål!
Om man slår upp kapitlet Hysteri i en
modern psykiatrisk handbok, och läser det
parallellt med Victorias självbiografi, så ska man
häpna över överensstämmelserna, över hur
exakt hon svarar upp mot karakteristiken av
en viljestark hysterika — begreppet hysteri då
inte taget i 1880-talets onyanserade mening av
otillfredsställd könsdrift (uppgiften är Bööks)
utan efter nutida innebörd såsom en hel
sammansatt symtombild. Det exalterade och
teatraliska i känslouttrycken, behovet att häkta sig
på andra, att engagera sina medmänniskors
känslor och intressen för sin person, oförmågan
att uthärda deras likgiltighet, det värsta brottet
av alla, de desperata metoderna för att med
uppoffrande även av den elementäraste stolthet
väcka intresse och uppmärksamhet, begäret att
agera inför publik, i brist på annan
eftervärldens, anläggandet av en verkningsfull attityd,
i detta fall den förtrampade kärlekens — allt
går med kuslig tydlighet igen hos Victoria. Det
har vidare sin tillämplighet även i fråga om
den med sårad egenkärlek uppblandade
svartsjukan, vari det ingick ett element av sj
älv-plågeri. Hon hade själv provocerat Brandes till
vulgärt skryt med sina erotiska äventyr, och
om hennes svartsjuka gäller i eminent grad
det tyska uttrycket: Eifersucht ist eine
Leiden-schaft die mit Eifer sucht was Leiden schafft.
Som nygift och då hon väntade sitt andra barn
hade Victoria arrangerat två självmordsförsök,
av allt att döma hämndeakter mot den
förhatlige äkta mannen, och nu företog hon
samma manövrer gentemot Brandes. Upprepade
gånger utövade hon moralisk utpressning mot
honom genom självmordshot, och hotet visade
sig effektivt. När hon slutligen gick till verket
— med spegel i handen och på ohyggligast
800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
