Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Stig Sjödin: Ur ”Nattliga besök”. Dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIG SJÖDIN
UR ”NATTLIGA BESÖK”
(Dikter för Uni)
Jag har mött dem alla i dag:
ormens tomma skinn, fiskgjusens klo,
slagans dunk i logens gap,
en grind som kved och vindens gråt
i skorstenspipan, slemmig ål på krok,
ondskelakar, simpor, dyfisk.
Du far vilse med handen,
famlar kring banden,
basad enrisvidja slog hon kring din midja,
en boll av fjädrar stöter hon upp.
Klinkan rosslar på vår dörr.
Mejsel, hacka, räfsans pinnar,
liens sträva bett i sorkens bo,
flimmerhetta och på bockar
drar hon fräsande på himmelskupan.
Asklukt, bockens vittring likt urin
på tungan och ett bak på snokar,
digitalis, ekorrumpa, ormspott.
Snoken i diket, hugget i hjärtat,
klövervolmar, ett rus i luften av dofter.
Din hand är som ängsull.
Rönnbärsmal och mätarlarv, livet en skarv,
stjärnan ett hål i hans öga.
Lekte i skuggan, skuggan åt sidan
stod han med ben i sin hand.
Nu grinar med betar i apelns sky.
Löven ska falla, blommornas sådd
blir sådor och agnar,
faller till intet på häll och i dy.
Hör du hans vagnar på vägen i kväll?
Och syrenerna står bruna mot din kind.
Läppja på vinet, slå det ut
om tindrar i glaset hans falska löfte,
vräk på hans benhög olja och ris
om han trevar kring din strupe.
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>