Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Sigfrid Lindström in memoriam - Nya utländska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA UTLÄNDSKA BÖCKER
Säkert spelade han också stor roll inom den
lundensiska traditionen i vår moderna litteratur — kynnet i
hans betraktelser och sättet att lägga fram dem har
en del gemensamt med Olle Holmberg, fast Lindström
är blidare i tonen och påhittet att kalla den lilla dikten
om lärkan, som jublar över det (förra gången)
förstörda Europa för ”Officiell kommuniké” erinrar om
Hjalmar Gullberg, liksom en strof som nedanstående
måste leda tankarna till samme skald:
Men när jag väl kom fram, var ljusen släckta.
Jag tänkte knacka på där, men jag vände.
Folk tycker inte om när de blir väckta,
och det var säkert inga som jag kände.
(”Den hemlöse”)
Kanske kan man få ut mer av Sigfrid Lindströms
böcker genom att ställa dem i relation till hans egen
Tristan-gestalt, men de kan bereda mycken
tillfredsställelse även utan ett sådant komplement. Man
behöver inte läsa många av hans dikter eller sagor innan
man ändå tycker sig bekant med en djupt originell
personlighet, vars egenart inte rubbas av att han visar
upp många formella förebilder. Ett exempel på hans
självständighet är att han försåg sina sagor med lätta
stänk av sirlighet genom att stava åtskilliga lånord på
franskt vis, ”dressur”, ”actrice” och ”charmeur”, men
aldrig för den skull förföll till någon genomförd, falsk
arkaisering. Tvärtom är hans stil klar och enkel och
han slopade t.ex. mycket tidigt verbens pluraländelser,
vilket understryker den lågmälta samtalstonen i hans
sagor.
Sigfrid Lindströms motvilja mot bilar, filmer och
modern press, mot tjugutalets ”America” och
trettiotalets diktatorer samlar sig till en djup, äcklad leda
vid den moderna civilisationen med dess materialism
och bedrägliga effektivitetsdyrkan. Månens milda,
kalla ljus, så lämpligt för tvivlarens spekulationer,
lyser ofta i hans böcker; när solen för en gång strålar
med full styrka är det på ett belåtet svin. Men hans
sagor är som nämnt blida i tonen, många är skenbart
så oskyldiga att de verkligen kan läsas för den
egentliga sagopubliken, under tio år. Han uppträder aldrig
påträngande, även när hans ärende är angeläget. Först
vid närmre bekantskap och ställda tillsammans ger
hans dikter och berättelser bilden av ett grymt fältslag,
av den hopplösa tapperheten hos en humanist som gett
segern förlorad, men ändå fäktar vidare mot dumhet
och fördom. Sigfrid Lindström har stillsamt
polemiserat mot Frödings medkänsla för den stackars smädaren
Tersites. Hans eget ideal tycks ha varit det mer
spartanska, som kommer fram i hans mest berömda dikt,
”De besegrade”.
Sigfrid Lindström var en författare för tämligen få,
trogna läsare. Man kan emellertid misstänka att de
tämligen få för honom liksom för andra egenartade
diktare blivit fler och fler de sista åren, därpå tyder
hans böckers yttre öden. De små volymerna ”Sagor
och meditationer”, ”Leksaksballonger” och
”Vindsröjning” (prosa) och ”De besegrade” (dikter) låg länge
på magasin utan efterfrågan, men knappt hade den
sista av dem realiserats slut förrän den blev sällsynt
och eftersökt och för två år sedan var tiden mogen för
en samlingsvolym: ”Sagor på dikt och prosa.” Till
hans produktion hör också den lilla bisarra skriften
”Ramsor”, från 1944, egentligen ett särtryck ur en bok
om röstbehandling av annan författare.
NYA UTLÄNDSKA BÖCKER
Ett redaktionellt urval bland arbeten som icke
omnämnts på annan plats i detta nummer, huvudsakligen
baserat på kataloger, recensioner, annonser o.d.
Danmark och Norge
Hvidtjprnen av Knud S0nderby. Gyldendal.
Köpenhamn. 7: 75.
Skisser från strövtåg i det danska landskapet, av
samma slag som förf:s ”Forsvundne somre”.
Romerske prospekter av Thomas Baerentzen.
Inledning av Christian Elling. Gyldendal.
Köpenhamn. 27: 50.
Lagom till det heliga året utges den danske
bildhuggarens teckningar av romerska motiv.
Jonatans rejse av Martin A. Hansen. Gyldendal.
Köpenhamn. 10: —.
Denna roman utkom första gången 1941, men har nu
helt omarbetats av författaren. Martin A. Hansen
kommer till hösten med en ny bok, ”Lpgneren”, som
nyligen lästs som följetong i dansk radio.
To mennesker av Ebba Torstenson. Gyldendal.
Köpenhamn. 7: 75.
En uppmärksammad debutroman.
L0ve med korset av Soya. Borgens forlag.
Köpenhamn. 15: —.
Soyas senaste skådespel, som av förlaget uppges
innebära något helt nytt inom dramatiken, är tryckt i 750
exemplar på Rasmussens berömda tryckeri i
Ring-kjpbing. (Det kanske bör framhållas att lejonet inte
bär korset, utan korsett.)
Samlede digte av N i s P e t e r s e n. Gyldendal.
Köpenhamn. 12:—.
Hans Brix har utgivit denna volym, som innehåller
Nis Petersens tre diktsamlingar ”Nattens Pibere”,
”Lyrik” och ”Stynede Popler”, samt några enstaka
dikter dessutom.
M0te med Tigerstaden. Redigerad av Bernhard
H a g t v e d t. Stabenfeldt. Stavanger.
52 norska författare, från Wergeland till Sigurd
Hoel och Arnulf 0verland, berättar här om sitt
förhållande till Oslo, vilket ofta är lyriskt och lyckligt,
ofta ett slags kärlekshat.
Samlede romaner og fortellinger av Sigurd Hoel.
Gyldendal. Oslo. Per vol. 8: 50.
Sigurd Hoels skönlitterära prosa utges i åtta
volymer, som alla skall vara ute till hans 60-årsdag i
december. Början görs med ”En dag i oktober” och ”Syndere
i sommersol”.
En palmegrpnn 0y av Aksel Sandemose.
Asche-houg. Oslo. 6: —.
Sandemose, som med ”Alice Atkinson” levererade
en av förra årets märkligaste norska böcker, är redan
klar med en ny, en liten satir från ”kong Rhascall den
syttendes tid”.
England och Amerika
A History of England av Keith Feiling.
Mac-millan. London. 30 s.
En diger (1 120 s.) envolymsframställning av
Englands historia med huvudvikten lagd på de senaste fyra
århundradena. Har genom sin goda, berättande
framställning utsikter att bli en ersättare för J. R. Greens
klassiska ”Short History of the English People”.
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
