Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - C. G. Bjurström: Försök till en överblick. Brev från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. BJURSTRÖM
FÖRSÖK TILL EN ÖVERBLICK
Brev från Paris
Det är alltid ett vanskligt företag att söka
skriva sin egen tids historia och framför allt dess
litteraturhistoria. Inte nog med att
litteraturhistorikern liksom historikern då saknar det
perspektiv som fordras för att han skall få en klar
överblick över situationen, utan ofta står han
även utan de obestridliga fakta som historikern
har att tillgå. En politisk eller ekonomisk
händelse existerar så att säga redan innan den sättes
in i ett sammanhang och man kan ofta nog
omedelbart urskilja dess återverkningar. En litterär
händelse är något betydligt svårare att fastslå,
ofta blir den en händelse först genom den
uppmärksamhet som ägnas den, det värde som
tillmätes den. Vad återverkningarna beträffar
är de ibland av så skiftande natur att man
endast genom en till synes godtycklig
abstraktion från andra faktorer kan återföra dem till
samma ursprung. Trots alla teorier och alla
försök till vetenskapliga metoder förutsätter
behandlingen av ett konstnärligt material som
litteraturen ett minimum av känslighet som
gärna leder till mer eller mindre subjektiva
omdömen. Kan vi förhålla oss objektiva
gentemot någonting som verkligen angår oss nära,
och kan man antaga att en historiker eller
kritiker som är likgiltig för ett litterärt verk är
kompetent att yttra sig om det? Redan vid
behandlingen av ett längesedan förflutet
tide-vars litteratur har vi svårt att glömma att vi
ser den utifrån vår egen synvinkel och i ljuset
av vad vi uppfattar av vår egen tid. Vare sig
vi sanktionerar det så att säga naturliga urval
de mellanliggande generationerna har utfört,
eller vi tillbakavisar det såsom felaktigt, har
vi svårt att icke i främsta rummet fästa oss
vid de drag som vi anser förebåda den
utveck
ling som senare har ägt rum. Vi leder tillbaka
våra egna problem till en gången tid och
glömmer att de kanske då ägde relativt liten
betydelse. Vi är gärna beredda att anse de
omdömen som denna tid fällde om sig själv såsom
felaktiga och bortser från verk som för
dåtidens människor kanske var de väsentliga.
Samma dom kommer en gång att fällas om
våra egna betraktelser över vår tids litteratur.
En litteraturhistorisk överblick, framför allt
när det gäller vår egen tid, är en övergående,
ja snart övervunnen syntes, och egentligen ett
aktivt deltagande i utformandet av vår
litteratur snarare än en exakt skildring av det som
är eller har varit. Såvida vi inte nöjer oss med
en enkel uppräkning av namn, verk och data.
Måste vi icke oundvikligen hamna antingen
i den ställningstagande litteraturkritiken eller
i den intetsägande katalogen? Finns det andra
lösningar än passfotografiet, som inte
uppenbarar någonting om den avbildades karaktär,
eller porträttet, som bortser från vissa drag
till förmån för andra och som ofta nog
närmar sig karikatyrens överdrifter?
Vi känner likafullt ett behov att ordna
samman våra erfarenheter och både katalogen och
syntesen, dokumentet och tolkningen är
nödvändiga. Henri Clouard har i sin ”Histoire
de la littérature francaise du Symbolisme å
nos jours” (Albin Michel, 2 vol.) sökt skriva
en historia så samvetsgrann och opartisk som
möjligt. Det innebär att han ofta hemfallit åt
katalogskriveriet men han har ändå inte lyckats
undvika en personligt färgad tolkning, såsom
vi senare skall se.
Thibaudet och Lalou har tidigare sökt ge
oss en överblick över den moderna franska
509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
