Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
på Gibbon. Gibbon tyckte om böcker men
dominerades inte av dem. Han förstod sig på att
använda dem. Hans byst skulle mycket väl
kunna stå på min farfars bokhylla — till min
farfars stora förtret.
Översättning av Sven Oloj Sundborg
Bokencyklopedi
En bog om bogen. Under redaktion av Aage
Marcus. Med förord av Svend Dahl.
Carit Andersens forlag.
Köpenhamn 1950. 40: —.
Denna stora volym på närmare 500 sidor
framträder med anspråk på att vara en
bokencyklopedi, vari olika aspekter på böckers
tillkomst och användning läggs fram av en rad
fackmän med sikte inte i främsta rummet på
specialisterna utan den stora bokläsande och
boksamlande publiken. De enskilda
författarbidragen är av växlande värde men som helhet
når boken sitt syfte att skänka upplysning om
ett ovanligt vittförgrenat ämne i en saklig och
ändå lättillgänglig form. Vi har inte någonting
motsvarande på svenska och tills vi får det
måste denna vägledning anbefallas som den
bästa som på sitt område f. n. står att få.
Den första avdelningen är ägnad bokens
historia. Charles Moegreen skriver kapitlet om
boktryckarkonstens historia, elementärt och
utan slående formuleringar. Utvecklingen efter
Morris är behandlad i knappaste laget och med
väl vårdslösa generaliseringar. Denna översikt
kompletteras av Björn Ochsner med en i all
sin korthet mycket övertygande framställning
av bokillustrationens historia fram till 1900,
där Leo Estvad tar vid och skriver om den
moderna bokillustrationen. Han sysslar
framför allt med den franska boken, med all rätt
givetvis men med ett orättvist tillbakasättande
av andra nationers insatser. Det är tydligt att
han är obekant med de nyaste engelska
illustratörerna, som verkligen visar friska tag
samtidigt som de behärskar de moderna
reproduktionsteknikerna, och när det gäller tyskarna
har han förblindats av sin animositet mot
Hit-ler-Tyskland, så att han inte upptäcker det
myckna fina som gjordes på tio- och
tjugutalen. Den geniale Max Slevogt
omnämner han som ”den gamle berlinske
maler-professor Emil Slevogt” — j a, Slevogt gj orde sina
bokillustrationer mellan fyrti och femti års
ålder! Mot den svenska bokillustrationen
ställer sig Estvad rätt kritisk och efterlyser större
680
originalitet. Pastischen präglar i övervägande
grad den illustrerade svenska boken och häri
måste man ju ge honom rätt. Det räcker inte
bara med smak och teknisk skicklighet och det
är hög tid att den svenska bokillustrationen
förnyar sig om den inte skall nedsjunka till
en rent provinsiell angelägenhet. För en dansk
betraktare framstår alldeles tydligt Albert
Engström som den ursprungligaste begåvningen
bland svenska illustratörer på 1900-talet, men
Engström var knappast någon bokkonstnär.
Att Bull Hedlund, Stig Åsberg och Harald
Sall-berg betecknas som naturalistiska tecknare kan
näppeligen accepteras; de har ju sin
förankring i 1800-talsromantiken.
Om den danska bokillustrationen kan Estvad
utan nationell förhävelse tala med större
entusiasm. Genierna är väl inte heller där så
ymnigt förekommande — kanske Salto är det
enda — men den samlade prestationen för den
danska bokutsmyckningen på 1900-talet upp
till platsen närmast den franska.
Bokbindarmästaren Henrik Park skriver om
bokbandets historia, tämligen utförligt och
mycket koncist. Detta kapitel hör till bokens
bästa och rymmer flera sunda värderingar. På
tal om förlagsband nämner han för Sverige
endast Esselte och Viktor Pettersson; det är
inte riktigt rättvist mot Akke Kumlien och
Norstedts.
Nästa avdelning är ägnad bokens
framställning med sakkunniga och begripliga
redogörelser om papper, sättning och tryckning,
reproduktionsmetoder, typografisk gestaltning
(Volmer Nordlunde) samt manuskript och
korrektur (d:o).
Vi får sedan följa bokens väg från
författare via förlag och bokhandel till bibliotek och
läsare. Förläggaren Carit Andersen har själv
åtagit sig bokhandelshistoriken,
antikvariats-bokhandlare Rosenkilde skriver om
antikvariska böcker och Palle Birkelund berättar om
biblioteken och deras historia. Ett mycket
personligt bidrag är Peter Christiansens brev till
en novis på boksamlandets farofyllda väg. Det
mynnar ut i en maning till begränsning och en
varning mot samlandet för samlandets egen
skull. Skaffa aldrig en bok bara därför att den
är sällsynt och värdefull, tag alltid innehållet
med i räkningen.
Hur man skall ordna en privat boksamling
får man också lära sig i denna bok. Det är
Carl Dumreicher som står för de praktiska
råden. För många, däribland undertecknad,
skall de nog visa sig för krävande att till punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
