Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Nobelprisen
till William Faulkner och Bertrand Russel! får
anses väl placerade och därom tycks man
på de flesta håll ha varit ense. En enstaka
protest har höjts mot att Russells verk inte
stämmer med Nobels krav på ”idealisk riktning”.
Som Anders Österling visat i en mycket
intressant artikel (i ”Nobelprisen 50 år”, Sohlmans
1950. Inb. 48:—) har dock begreppet undan
för undan givits en allt vidare tolkning,
allteftersom den litterära smaken förskjutits.
Man kan möjligen undra varför inte
Faulkner, som fick 1949 års pris, kunde fått det redan
förra året, men även här kan Österlings
uppsats ge vägledning, när den pekar på vilken
betydelse taktiska manövrer kan ha när det
gäller att få fram en kandidat i en så pass
heterogen församling som akademin.
De två pristagarna presenteras utförligt
längre fram i detta nummer, där man också
finner ett av Faulkners vackraste prosastycken,
vars fjädrande galopprytmer f. ö. bär fram
ett ovanligt personligt innehåll för att vara hos
diktaren i fråga, som annars hör till de för
egen del mer förbehållsamma gestaltskaparna.
För BLM är hans utmärkelse särskilt glädjande,
eftersom tidskriften en gång introducerat
honom i Sverige, med novellen ”En ros åt
Emily”. Den stod redan i första årgången, i
nummer IX 1932 och var översatt av Artur
Lundkvist, som också närmare presenterade
författaren i en essay. Sedan har hans nya
böcker undan för undan behandlats i
litteraturbrev och artiklar och en ny novell, ”1 morgon”,
ingick i januarinumret i år.
I vår enquéte om nobelpriskandidater i
samma nummer fick Faulkner de flesta rösterna
bland utländska författare, medan Russell inte
nämndes av någon; han skulle dock säkert
kommit med om man påpekat att även filosofer
brukar kunna komma i åtanke. Pär Lagerkvist
fick i enquéten samma röstetal som Faulkner,
men blev utan pris denna gång. Att han vore
värd utmärkelsen lär knappast många kunna
betvivla och man får hoppas att han snart
kommer på tal igen — hans litterära bana tycks ju
f. ö. långt ifrån avslutad eller avmattad.
Två nobelpristagare har gått bort sedan
förra numret av BLM kom till. Sidan före
denna ägnas Bernard Shaw; längre fram i
numret finns en kort återblick på Johannes V.
Jensens verk.
Best sellern
i mer speciell mening, dvs. den
hantverksmässigt hopkomna förströelseromanen av
amerikanskt ursprung eller snitt tycks vara på
utdöende hos oss. Den har länge saknats bland
bokbarometrarnas toppar och efter vad man
sett tycks även i år de goda svenska originalen
dominera, samtidigt som en rad
översättnings-böcker av högre klass håller sig väl framme.
På andra håll frodas emellertid genren
fortfarande med större livskraft och flera
märkvärdiga vittnesbörd om dess inre mekanik har
på sista tiden kommit oss till handa.
Ett mycket gripande dokument levererar en
av Amerikas mest framgångsrika
författarinnor i en liten bok, ”The Cost of a Best Seller”.
De kostnader som titeln antyder ligger dock
endast delvis på det ekonomiska planet.
Visserligen säger författarinnan rent ut att det är big
business att skriva best sellers, både
förläggaren och man själv tvingas att investera stora
summor i den produkt man arbetar med. Men
den kostnad hon huvudsakligen sysslar med
kan dock snarare mätas i svett och tårar (om
blod, i synnerhet författarens hjärteblod, talas
det mycket litet).
Den arma författarinnan, i detta fall en dam
i den högre medelåldern, kan ingenting annat
än skriva best sellers och är tvingad att
724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
