Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
föremål för så mycken samlad ånger och ruelse
som en god del av dem som sluppit ut de sista
åren.
Ett naturligt forum för en gryende litterär
begåvning är i stället den litterära tidskriften,
där ett eller ett par av hans bästa bidrag i ett
mindre format kan fungera som
försöksballong, ge allmänheten och författaren själv
tillfälle att se hur han tar sig ut i tryck, utan att
vare sig han själv eller någon annan lider större
skada om försöket inte slår väl ut. Ur den
synpunkten har svenska debutanter varit lyckligt
lottade de senaste åren. Nu har möjligheterna
som sagts beskurits något, men är dock
fortfarande bättre än på de flesta andra håll.
En litterär tidskrift
av mer speciellt slag planeras av den unge
tyske kritikern och förlagsmannen Gunther
Klingmann, som f.n. besöker Sverige. Han
omfattar samma tankegångar som T. S. Eliot
uttryckt i sina essayer om den europeiska
kulturen — att kultur bara är möjlig där den kan
fritt påverka och påverkas av utvecklingen i
andra länder. Klingmann vill ge dessa tankar
praktisk form genom att göra det lättare för
en europeisk litteraturpublik att följa med vad
som skrivs i andra länder. Enligt ett brev som
han skickat BLM har han funnit den svenska
litteraturen vara av särskilt stort intresse och
vill gärna räkna med den som en hörnsten i sin
verksamhet. Ät denna smickrande värdering
vill han ge uttryck genom att bereda modern
svensk diktning speciell plats i en planerad
litterär kvartalsskrift på engelska, ev. delvis
på tyska eller franska, jämsides med
internationella bidrag.
Att en sådan tidskrift måste göra nytta om
den redigeras med omdöme och sprids med
eftertryck, därom kan man väl inte ha mer än
en mening. I sin strävan att få saken i gång
vänder sig Klingmann särskilt till de svenska
författarna. Han anser det även vara en plikt
för en litteratur som står fast rotad i sin egen
kulturkrets, som sysslar med aktuella problem
och som kan ge ett bidrag till den andliga
utvecklingen att överskrida sina språkliga
gränser och han hoppas att de svenska diktarna skall
stödja honom genom kraftfulla
sympatiyttringar. Bland dem som redan engagerat sig för
planen märks Sivar Arnér, Lars Gyllensten och
Karl Vennberg.
Klingmann gör också den invändningen att
detta kanske inte kan anses som någon lämplig
tid att starta tidskrifter i, men tillägger en
försynt fråga om man någonsin upplevt eller kan
hoppas att få uppleva en sådan tid? De
författare som delar denna åsikt och vill ha
närmare upplysningar kan få förslagsställarens
adress genom BLM.
En radiokrönika
gör sin entré i detta nummer. Vi har länge
velat följa radion, som ju ofta framför litterära
originalverk, vilka kan gå upprörande
orättvisa öden till mötes i de dagliga tidningarnas
radiospalter om det vill sig illa, som t.ex. för
Sivar Arnérs senaste hörspel. För några år
sedan engagerade vi också en yngre diktare
för uppgiften, men hans radio gick tyvärr
sönder redan premiärkvällen, varvid han tappade
lusten och sedan kom pappersransoneringen.
Nu har vi emellertid lyckats göra allvar av
planerna och Lasse Bergström, känd bl.a. som
film- och teaterrecensent i Aftontidningen och
Arbetaren, kommer att i fortsättningen lämna
korta kommentarer till de program som har
större litterärt intresse. Åke Runnquist
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
