Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Britt G. Hallqvist: Askungens önskedröm. En återblick på några gamla flickböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRITT G. HALLQVIST
ASKUNGENS ÖNSKEDRÖM
En återblick på några gamla flickböcker
”Hon älskade att bygga luftslott och att
drömma om den tid, då något, som hon själv
uträttat, skulle göra henne så ryktbar och
berömd, att alla skulle vilja lära känna henne.
Jag tror icke, att hon hade riktigt klart för sig,
varuti detta underbara skulle bestå, men under
det hon tänkte därpå, glömde hon ofta att lära
sig sina läxor eller snöra sina kängor, och då
fick hon en anmärkning eller bannor av tant
Izzie. När sådant inträffade, brukade hon trösta
sig med att tänka på, huru hon med tiden skulle
bliva vacker, avhållen och god som en ängel.
Men det var mycket, som måste inträffa innan
dess. Hennes ögon, som voro svarta, måste
bliva blåa, hennes näsa rakna och förlängas
och hennes mun, som var alltför stor att passa
för en hjältinna, skulle förvandlas till något
liknande en rosenknopp. Under tiden och tills
dessa tjusande förändringar skulle komma att
ske försökte Katy att så litet som möjligt tänka
på sitt utseende, ehuru jag tror, att den
människa, som hon avundades mest på hela j orden,
var den där damen på annonspelarna, vilkens
underbara hår räcker ända ner till marken.”
Detta citat är hämtat ur ”Katy i hemmet”
av Susan Coolidge (pseudonym för Sarah
Chaumsey Woolsey), den första och bästa av
de i ett par föregående flickgenerationer så
populära Katyböckerna som kom ut på svenska
i början av 90-talet. I det ligger inneslutet bra
mycket av det eviga flickbokstema som kan
uttryckas så: flickans utveckling från barn till
kvinna, hennes missnöje med sitt eget jag,
hennes försök att hävda sig i världen,
önskedrömmen om ett tilltalande yttre och en position i
samhället. Moderna flickböcker rör sig med
liknande ämnen. Men skillnader föreligger, inte
bara i fråga om annonspelardamernas hårlängd
(dessa damer som nuförtiden kallas
omslags-flickor och badflickor). ”Jag tror icke, att hon
hade riktigt klart för sig, varuti detta
underbara skulle bestå...” Moderna 11—12-åringar
(enligt gjorda undersökningar om barn- och
ungdomsläsning är det framför allt flickor i
den åldern som slukar de typiska flickböckerna)
har nog lite bestämdare målsättning, antingen
de är av den fantasilösare typen så att de inte
orkar längre än till flygvärdinne- och
mannekäng-drömmen eller de har djärvare och
mindre konventionella planer. Så oändligt litet
stod den stackars Katy till buds i fråga om
framtidsdrömmar och utbildningsmöjligheter
jämfört med vad hennes nutida systrar har att
välja på. Ändå var hon amerikanska och hade
som sådan större frihet än flickorna i Gamla
världen. ”Unga flickor i Amerika älska
oberoende lika mycket som deras förfäder gjorde,
och man beundrar och högaktar dem, därför
att de försöka försörja sig själva”, säger John
Brooke till den högfärdiga,
guvernantförak-tande engelskan i Louisa M. AIcotts ”Unga
kvinnor” (1868, första svenska uppl. 1871).
De uttunnade och försötade fortsättningarna på
”Katy i hemmet” och ”Katy i skolan” låter oss
emellertid veta, att Katy under en resa till
Europa — den stora händelsen för en ung
medel- eller ännu hellre överklassamerikanska då
för tiden — träffar marinlöjtnant Ned
Worth-ington, med vilken hon lyckligtvis blir gift.
Detta är oftast ”vad Katy gjorde sedan”. Den
stilige löjtnanten, eller ännu oftare i de
amerikanska flickböckerna, den unge framgångsrike
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
