Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Johannes Edfelt: Fem dikter - Minnets väg - Oskyddad zon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM DIKTER
— tills minnet kallar fram din bild
ur kapseln, gjord av döda år.
0 saknad, sugande och vild,
o avskeds åter öppna sår!
Oskyddad zon
Sommarafton, du sluter din florstunna hinna
långsamt kring ting och varelser: spårvagnsklockan
ringer avlägset; dämpat hörs krocketspelet
från en trädgård; med unikaboxen i handen
stegar hem från sitt jobb fabriksarbetarn;
hastigt kommer ett hundskall i vägskälet av sig;
vattenledningens sus tycks viska en ursäkt. ..
Tiden — håller den inte ett ögonblick andan
hypnotiserad av evighetens öga?
Allting tycks vila i sig, så slutet och självklart
som i sitt vita hölster en kallas blomkolv
— allting utom mitt hjärta: utan bastioner
ligger det utsatt för orons stormtrupper, ängslans
massanfall, människofruktans fältgrå kohorter.
Inga härdningsmetoder, ingen asbest
gjorde det under de år det funnits i världen
effektivt skyddat mot tvivlets frätande flamma.
— Skråpukar, nattskärror: nu är er arbetstid inne.
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
