Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Gunnar Ekelöf: Studier och varianter. Dikter - Krispapper november 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR EKELÖF
ingen får komma upp
men varför skall det vara så svårt att sluta
eller vänja sig
eller avvänja sig
jag ger mig nu som jag gav bort mig
nattlösheten besegrar mig
morgonljusets gråa vingar tvingar mig på flykt
ur ensamhetens djup kommer rop på rop
ur enslighetens havssalta overklighet
jag längtar bort från den röda tråden
till den blå
jag driver mitt vansinne undan i rummets höm
jag är färglös och gryningsbitter
grymheten allas grymhet river sönder min förtvivlan och dagen bryter
igenom
kanske mitt blod är vitt
3
jag är sjuk och världen kärnar min själ till döds
fotterna spjärnar mot i gatsten och elände
inga lyktdrömmar skingrar grändernas nöd
inga vattendroppar fräser till ånga på törstarens heta läppar
regn
regn i evighet amen
regn över knäppta händer och nyslaget hår
regn som sjunker ner i dödens mylla
höstregn
höst i evighet amen
höst med iskall himmel och sorgmodigt lutande tankar
höst över kanalens avlövade grenar lera gröna dammar
senhöst
sent på jorden i evighet amen
sent på jorden då klockan slutat falla och sängen slutat knarra
nu är det åtta år sen och ingenting har blivit bättre
alla jordens stenar är sömniga graniten drömmer goda drömmar
gnejsen onda
lyktorna stirrar hårt i grändernas nöd
fotterna tar spjärn i den eviga trappan
spiralen vrider sig svindlande i tarmarnas viskning
sjuk är min själ och världen vrider min klocka till döds
världen vrider sakta och okänslig tiden runt sin axel
stjärnår efter stjämår faller stjärnor
som snö på allt
574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
