Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Ny lyrik - Tomas Tranströmer: Ode till Thoreau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY LYRIK
TOMAS TRANSTRÖMER
Ode till Thoreau
Ännu en har lämnat den tunga stadens
ring av glupska stenar, kristallklart salt är
vattnet som slår samman kring alla sanna
flyktingars huvud.
Solrök står vid skogsbrynet långt från dessa
sällskapslivets taggiga träd där många
pionjärers vingpar har trasats sönder
utan försköning.
I en långsam virvel har tystnad stigit
hit från jordens mitt att slå rot och växa
och med yvig krona beskugga mannens
solvarma trappsteg.
Foten sparkar tanklöst en svamp, ett åskmoln
växer stort vid randen, likt kopparlurar
trädens krökta rötter ger ton och löven
skingras förskrämda.
Höstens vilda flykt är hans lätta kappa
fladdrande tills åter ur frost och aska
lugna dagar kommit i flock och badar
klorna i källan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
