Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
så vågar man nog påstå att han denna gång
meddelat något om varför han är kristen.
Men även rent litterärt har Greene här vågat
sig på djärvare experiment. Som en
konsekvens av ”det övernaturligas” påtagliga
inträde i hans människoskildring låter han också
”övernaturliga” händelser eller åtminstone
händelser som tolkas som sådana, inträffa i
hokens handling. Är detta lyckat från litterär
synpunkt? Man tvekar om svaret -—• ty man
har nu en gång den uppfattningen att ”under”
inte bör förekomma i romaner med anspråk på
verklighetsskildring. Men är detta så alldeles
säkert? Och vad är verklighet? Det må synas
rimligt att en stor författare i sina romaner
har rätt att införa element som enligt hans
uppfattning tillhör verkligheten, utan att
kritikern genast skall känna sig manad att ta fram
rödpennan för en snusförnuftig
marginalanteckning.
Varför rycks man med mera oförbehållsamt
av denna bok än av någon Greene tidigare
skrivit? Kanske därför att den tyder på ett
slags islossning; därför att en viss plågsam
hämning som präglat de tidigare romanerna
nu givit vika; därför att Greene här ger ut sig
själv hänsynslösare än någonsin förr; därför
att man känner att han i sin skildring av denna
kärlekshistoria når mänskliga djup dit endast
litteraturens storverk nått.
Gunnel Vallquist
ÄVENTYR UTAN
TECHNICOLOR
Robert Graves: Fåvitskhetens öar.
Översättning av Nils Holmberg. Tiden
1951. 19:50.
De flesta av Robert Graves’ böcker handlar
på ett eller annat sätt om Den Vita Gudinnan,
den stora grymma och moderliga
gudomligheten som efesierna tog i försvar mot aposteln
Paulus, som lyfter ormkrönta händer på Kretas
palatsmurar och som Graves har sett i många
inkarnationer under historiens lopp. Hon är
fascinerande, livsfarlig, omättlig och stark, och
de karlar som råkar ut för henne är det synd
om, men de tycker inte synd om sig själva. De
skulle i alla fall aldrig ha velat rymma från
henne.
I den här boken heter hon dona Ysabel
Barreto och är de facto chef för en spansk
flotta på väg från Peru till Salomonöarna,
som hennes man de jure är amiral över. På
vägen dör amiralen, föga sörjd av sin
livskraftiga änka, helst som han hade avlagt ett löfte
om avhållsamhet under resan för att vinna de
himmelska makternas bevågenhet, och dona
Ysabel för flottan vidare genom osannolika
äventyr och svårigheter. Därvid har hon den
bästa hjälpen av kapten Pedro Fernandez, som
själv klarar sig rätt illa mot Den Stora
Gudinnan. Enligt alla vedertagna recept för
historiska romaner borde resan slutat med att den
tappre kaptenen gifte sig med den sköna änkan,
men riktigt så går det inte; Graves har sitt
eget recept. Dit hör bl. a. en överväldigande
mängd detaljer om det dagliga livet bland
spanjorer och infödingar i 1590-talets Stilla
havs-område, opolerade och bryska detaljer
utan någon försonande avståndspatina. Man
får av dem inget som helst intryck av att det
”då” var mera romantiskt och angenämt att
leva än ”nu”; möjligen att det var litet mera
brokigt. Med en teknik, som Graves av någon
anledning förälskat sig i, förs pennan av en
beskedlig skrivkarl utan många egna
passioner, som från sitt relativt skyddade hörn
skräckslaget och något moraliserande följer
utvecklingen och noterar de mera
handlingskraftigas insatser och ändalykt. Berättaren är
med få undantag den ende som överlever, och
det är vad som utgör bokens lyckliga slut.
Några andra eftergifter åt läsarens förväntan
på sentimental rättvisa efter bokens alla
gräsligheter gör Graves inte. Hans äventyr har en
salt, brutal och vederhäftig arom, dess mer
påfallande som ämneskretsen ständigt
påminner en om hur det hela skulle sett ut i
techni-color. Kerstin Anér
KORTARE ANMÄLNINGAR
77 noveller av 44 författare. En antologi korta
noveller redigerad av A. Gunnar
Bergman. K. F :s förlag
1951. 7:50.
Bland många hundra miniatyrnoveller som
under de senaste åren förgyllt
Afton-Tidningens seriesida har A. Gunnar Bergman samlat
77 stycken i en liten hanterlig volym, lagom
att läsa på bussen. Historierna lämpar sig
också för resor inom en zon, flertalet skulle
t. ex. inte fylla en av de sidor på vilka denna
recension står tryckt. Komprimeringen har
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
