Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Arnold Ljungdal: Myter. Dikter - Ödeland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARNOLD LJUNGDAL
MYTER
Ödeland
1
Där driver inga nomader sina hjordar
längre i bet vid sinad flodbrädd,
ingen ryttare lyfter skuggande handen
för att spana ut över livlös stäpp.
Det är minnets ödeland,
hjärtats förbrända öken
av orörlig, kuvad frid:
sand och klippor och sand
och i kvällsglöd mot obetäckt himmel
silhuettlikt mörknande:
en kolonnrads vittrade arkitrav.
2
Stillhet. . . knappast en vindfläkt
under skymningens ödsliga valv.
Blott stundom kan det hända
att en stenskärva lossnar
ur brusten pelarfog
och faller till marken
med ett svagt rasslande:
snart utglättade ringar
av ljud i det gränslösa, vida.
3
Bryt upp! Bryt dig ut! Bryt sönder
väntan, tystnaden, tvångets förlamning!
I detta landskap av fjättrad vanmakt
där rörelsen stelnat bor ditt förflutna:
742
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
