FÖR BOKSAMLAREN Fyrtiotaliana Bland de böcker som kvickast försvann på realisationen i våras var Lars Ahlins ”Om”. Den stora idéromanen har knappast några egenskaper som kan verka omedelbart lockande på en större publik; åtgången visar att många människor börjat samla Ahlins böcker och liknande händelser med verk av andra ”fyrtio-talsförfattare” under de senaste åren visar att den författargruppen redan hör till dem som gynnas av boksamlarna. Det kan därför ha sitt intresse att göra en liten sammanställning av några viktigare verk som bör ingå i ett ”fyrtiotalsbibliotek”. Utrymmet tillåter tyvärr bara ett mycket snävt urval, som envar givetvis bör komplettera efter sin smak. Härnedan följer uppgifter om några lyriker, i en senare artikel behandlas författare som huvudsakligen utgivit prosaböcker. Stommen i ett bibliotek av fyrtiotalslitteratur utgörs givetvis av Erik Lindegrens och Karl Vennbergs böcker. De är ännu inte så många, men att hopbringa dem i första upplagan är inte någon särdeles lätt uppgift. Erik Lindegren debuterade först 1935, med ”Postum ungdom”, en anspråkslös liten diktsamling med typografiskt omslag. Den trycktes i 1650 exemplar och fanns i bokhandeln 24 maj. Någon större åtgång rönte inte upplagan; mot slutet förmodligen därför att ingen visste att den fanns kvar. (Detta avhjälptes dock på realisationen 1947 då boken såldes för 1 krona och gick åt på några dagar.) Efter fruktlösa försök på flera förlag utgav Lindegren 1942 sin banbrytande samling ”mannen utan väg” på eget förlag. Den vackra boken trycktes av Bröderna Lagerström i 200 exemplar, av vilka 150 numrerade. Ännu mot slutet av fyrtiotalet fanns enstaka exemplar kvar i bokhandeln; nu tycks boken vara definitivt slutsåld och är redan en stor sällsynthet, vilket den väl lär förbli. En andra upplaga med omslag av Stig Åsberg utkom i februari 1946 hos Bonniers. 1947 kom Lindegren med två böcker. Tillsammans med Folke Holmér och Egon Östlund publicerade han hos Rabén & Sjögren ”Halmstadgruppen”, vars poetiska kommentarer till målningarna inte bör saknas hos fyrtiotalssamlaren. Av upplagan på 3 000 finns ännu ex. att köpa, en mindre lyxupplaga är slut. ”Sviter” utgavs 4.11.1947 av Bonniers i 2 200 exemplar med omslag av Endre Nemes. Senare upplagor finns; den första är slutsåld. Karl Vennberg debuterade 1937 med ”Hymn och hunger” som i 800 exemplar utgavs av Holger Schildts förlag. Större delen av upplagan såldes följande år till ett stort stockholmsantikvariat, som tog med boken i sin restupplagekatalog för 1 krona. Där rönte den heller ingen åtgång, varför 300 å 400 ex. makulerades. Den existerande upplagan skulle alltså vara 400 å 500 ex., vilket gör det förklarligt att ”Hymn och hunger” hör till de mest svåråtkomliga av här nämnda böcker. 30 mars 1944 kom ”Halmfackla” i 1 200 ex., 29 september 1945 ”Tideräkning” i 1 650, 27 september 1949 ”Fiskefärd” i 2 200 och 4 april 1952 ”Gatukorsning” i 2 200 ex., alla hos Bonniers och alla med typografiska omslag. Med undantag för den sista boken är alla slut och eftersökta. Av ”Fiskefärd” kom den 8 december en andra upplaga, där dikten ”Hej hopp om våren” bytts ut mot en ny, ”Alkibiades”. Samlaren bör alltså helst ha bägge upplagorna och av dessa är den andra sällsyntare, då den endast omfattar 1000 exemplar. Sven Alfons’ skönlitterära produktion består av tre diktsamlingar. Debutboken ”Ensamhets himmelshuva” kom 10 oktober 1941 i 1200 exemplar, 26 november följande år kom ”Sommaren och döden” i samma upplaga. Bägge har typografiska omslag, medan ett ytterst läckert omslag av författaren pryder ”Backspegel mot gryningen”, som utkom 21 oktober 1949 i 1 100 exemplar. Förläggare var Bonniers; alla böckerna finns ännu i bokhandeln. Året efter Alfons debuterade Werner Aspenström med den lilla diktsamlingen ”Förberedelse”, som kom ut 17 september i 1 650 exemplar. Den realiserades 1950 för 1: 50 och är nu slut. Typografiskt omslag. 1945, den 27 oktober, kom Aspenströms hittills enda prosa 375