Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Juli—Augusti. Nr 6
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
ett äventyrligt sätt. Han påstår bl. a. att
homosexualitet alltid är ärftlig. På ett annat ställe
heter det att bisexualitet endast är en kliché
utan motsvarande verklighet och att den
bisexuelle kan bli känslomässigt bunden endast
vid personer av sitt eget kön. Påfallande är
författarens strävan att åstadkomma ett inre
samband mellan modersbundenhet, saknad
efter barndomens ”förlorade tid”, nervös oro,
konstnärlig läggning och homosexualitet.
Om Herman Bang redan som mycket ung
var homosexuell är det ju egendomligt, att han
vid tjugotre års ålder kunde skriva en bok som
är fullkomligt fri från vad som i dagligt tal
brukar förstås med homosexualitet, nämligen
”Haabløse Slægter”. Men i sin postuma
uppsats om abnormiteten i fråga beskriver Bang
den s. k. bisexualiteten på ett sätt som
onekligen för tanken till William Høg. Utmärkande
för denne var att han aldrig blev känslomässigt
bunden vid kvinnor. Men vi får följa William
endast under några oroliga ungdomsår, och vi
vet inte hur han under gynnsamma betingelser
kunde ha utvecklat sig. Bangs skarpsinniga
själviakttagelser ger oss kanske ytterligare
belysning till William Høgs karaktär. Men de
behöver inte föranleda oss att se någonting
mycket speciellt, snarast abnormt och därför
skäligen likgiltigt i hans öde, sådant det
skildras i ”Haabløse Slægter”.
Åke Thülstrup
FOR BOKSAMLAREN
En gammal bokälskares bibliotek
28 och 29 april utbjöd Sothebys
auktions-firma i London ”ett välkänt bibliotek med
böcker från 1600- t. o. m. 1800-talen,
anmärkningsvärda genom sin fina kondition,
tillhöriga Richard Jennings, Esq. och nu sålda
på hans begäran”. De 418 numren, (som i
verkligheten också omfattade ett antal böcker
från 1900-talet) inbragte £5 871, vilket
uppges vara nästan dubbelt mot vad
auktionsför-rättaren väntade sig. Totalsumman är dock
inte stor och endast tre nummer gick till mer
än £100. Det Jenningska biblioteket var inte
”betydande” i ordets vanliga, kommersiella
betydelse, men det var en boksamling vars
kvalitet och vars inflytande på den bibliofila
andan hos samtida samlare inte stod i någon
som helst proportion till de summor som lagts
ner på den eller som den inbragte.
Att detta var ett mycket celebert tillfälle
kunde man ha förstått redan därigenom att
auktionssalen utom det givna, fulltaliga
inslaget från antikvariaten också inrymde sådana
välkända privatsamlare som Dr Geoffrey
Key-nes, Mr John Hayward och Mr Roger
Sen-house — män som var i stånd att till fullo
uppskatta associationsvärdet i en tillägnan
från Renan till Sainte-Beuve och som förstod
att sätta värde på det faktum att Mr Jennings’
svit av Samuel Johnsons ”Lives of the Poets”
i Dublinupplagan (som kom 1779—81, före
Londonupplagan) med naturnödvändighet
förelåg, inte bara i ett oklanderligt samtida band,
utan dessutom var bunden på Irland.
I en nyare studie över smakriktningar och
metoder bland vår tids boksamlare påpekas
att ”Mr Richard Jennings med långt
blygsammare utgångspunkter (än sina rikare
medtävlare) skapat nya bedömningsgrunder genom
sin kombination av förfinad smak och yttersta
känslighet när det gäller fysisk kondition”.
Och Mr Michael Sadleir, en av samtidens
skarpsinnigaste bibliofiler, hyllar i den tryckta
katalogen över sitt eget 1800-talsbibliotek,
dessa samma egenskaper i ord som ger en
nyttig kommentar både till begränsningen och de
stora förtjänsterna hos det Jenningska
biblioteket sådant det framträdde i auktionssalen:
”Jennings’ krav på böckernas kondition är så
hög”, påpekar han, ”att acceptabla exemplar
av alla de böcker han vill ha knappast finns.
Han är omutlig när det gäller dessa krav och
fast hans samling följaktligen har många hål
som han skulle vilja fylla med böckerna i
fråga, har han i sin ägo knappast en bok som
inte när det gäller fräschören kommer så nära
fulländningen som någon man kan hoppas att
få se.” Det var denna obeveklighet — och
naturligtvis även ägarens jämförelsevis
blygsamma omständigheter — som låg bakom
många, fast inte alla de märkbara luckorna i
listan över bibliotekets bestånd av engelsk
litteratur. Den franska samlingen gick inte med
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 19:29:16 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1952/0460.html