NYA UTLÄNDSKA BÖCKER liseras av tyngdlyftningstävlingar på nöjesfältet och fotbollsmatcher mellan trogna och otrogna där båda lagen är mutade och domaren måste söka asylrätt i kyrkan. Deras lilla tvist blir till sist bara ett oändligt komiskt utslag av den gränslösa mänskliga dårskap som endast Vår Herre kan överblicka. Brännbara ämnen, som när katolska präster vägrar saligheten åt kommunistiska arbetares döende mödrar, berörs inte, liksom inte heller den katolska kyrkans synpunkter på sexualmoral eller barnbegränsning, grundade på påvens djupa insikter i de kvinnliga sexualorganens byggnad och funktioner. Men som typ är han festlig, denne Don Qui-jote Camillo med sina stora fötter och sin väldiga styrka och sina svåra lektioner i sakt-mod av Frälsaren. Kyrkans symboler används med de mest utsökta effekter, som i slagsmålet bland klockrepen där de fromma klockorna klämtar ut varje fullträff över bygden eller den storslagna scenen där Don Camillo ensam bär det tunga krucifixet genom de tomma gatorna. Don Camillo glorifieras över huvud taget hela tiden genom att ställas ensam mot massan, och filmen kan kanske ses som ett vänligt äreminne över den katolicism som nu i norra Italien långsamt måste vika. Kommunistledaren som är Don Camillos broder i sydländsk häftighet och barnfromhet är tecknad med färre individuella drag och mindre förälskelse, kanske därför att han i hemlighet måste fruktas som segerherren. Man kan ställa sig tvivlande till filmens budskap att kommunister och katoliker och alla människor i grund och botten är egensinninga barn som inte gör en fluga förnär om de bara får slåss lite ibland. Men man kan inte undgå att bli förtjust över kvickheten, skärpan och värmen i många av filmens överdådiga situationer. Fem av O. Henrys många hundra noveller har filmats av fem framstående regissörer i en episodfilm med namnet ”Livets glada karusell”, som någon tydligen ansett vara en träffande sammanfattning av O. Henrys livserfarenhet från samhällets skuggsidor. Ironin tycks över huvud taget inte vara den egenskap hos O. Henry som har tilltalat filmens upphovsmän mest — det verkar ibland som om de rörda tänkte att det måste vara något underbart med Amerika där det kan finnas så förfärligt mycket olika sorters elände. Filmberättelserna är levande och medryckande med rikhaltigt urval miljöer och människoöden, men den vördnadsfulla tonen mot författaren slätar ut hans mest karakteristiska drag. De snabba turneringarna manglas ut av tränade regissörer till omsorgsfullt förberedda effekter och de dubbla bottnarna i hans humor är förstärkta så att ingen skall behöva få svindel. Ett julkort med mycket glitter på är berättelsen om de fattiga nygiftas första jul i New York, där hon klipper av sig håret och säljer det för att kunna köpa en klockkedja åt honom, medan han på sitt håll säljer klockan för att köpa antika kammar åt henne att sätta i håret. Det är en god bild av den stora jul-nevrosen, som här upphöjs till julens mening och evangelium, med instämmande från hela affärsvärlden, för vilken julen betyder att en Köpare är oss född. Men den korta scenen med Richard Widmark och den hederlige polisen är en skarpsinnig och skicklig gangsterhistoria som överträffar dussintals av hela filmer i genren. Den kompletteras av berättelsen om gossen som höll på att skrämma livet ur sina kidnappare, en lovande yngling i en värld som ofta kan kallas underbar men som man ändå behöver en smula galghumor för att uthärda. NYA UTLÄNDSKA BÖCKER Ett redaktionellt urval bland arbeten som icke omnämnts på annan plats i detta nummer, huvudsakligen baserat på kataloger, recensioner, annonser o.d. Danmark och Norge Babettes Gæstebud av Isak Dinesen. Fremad. Köpenhamn. 2: 50. Karen Blixen framträdde med en av julens dyraste danska böcker och en av dess billigaste. ”Kardinalens tredie historie”, som BLM återgav i sitt decembernummer, utkom hos Gyldendals i en lyxupplaga till 92: — kronor. Denna novell, som ursprungligen publicerades på engelska i Cosmopolitan 1950, ingår i en ny serie folkböcker. Slutligen antas det också allmänt att författarinnan, under namnet Joachim Stenzelius, bidragit med den mest uppmärksammade novellen i spökantologien ”Gys og Genfærd” på Borgens förlag. Dommen og drømmen av Ebbe Neergaard. Rosenkilde & Bagger. Köpenhamn. 4: 50. En studie över ”det rasende bedrøvelige” hos den originelle författaren Gustav Wied. Tosserier II av Halfdan Rasmussen. Hassel-balch. Köpenhamn. 4: 75. Nonsensversen har anor sedan Wessels tid i Danmark och här är en av dess talangfulla moderna företrädare. Både vinter og vår av Nils Johan Rud. Gylden-dal. Oslo. 14:50. Novellsamling av redaktören för Magasinet. 77