ANNA-LISA von KONOW TRE DIKTER Cykelfärd i skogen Genom en lövgrön tunnel längs svart rinnande vatten drevs du av tusenåriga minnen i din hud — hjulen nystade solens strålar till brinnande klot men du hejdades vid det yttersta huset — det med främmande glasbollsröster bakom slutna murar. Tillbaka — i den gröna tunneln tog din svarta syster din oro med ett gyllne skratt och rann bort med svala händelser — ljus och mörker bytte sakta plats som brickor i ett tyst spel med gamla, gamla regler. Samtalet En gång började ett samtal utan avbrott i tiden. O, att alltid vara hemma för en tanke då den kommer, och känna att den hör till Samtalet även då det är långt mellan orden. Det enda avbrott som inte stör är tystnaden. 2 BLM 1953 III 177