KÜRT ALMQVIST SJU DIKTER Matutin Om man vaknar, när dagen redan brutit in, har man liksom inte riktigt del i den. Stig upp, medan natten ännu härskar helt och tänk på din Herre! Vagga dig i minnet av din Herre, medan dagen förbereds! Då föds dagen sakta i ditt hjärta, lösgörs i den mildaste av förlossningar — och gryningen är pärlemor, pärlemor i Ordets mussla. Leila Jag ligger sorgsen och sömnlös och stirrar ut genom det öppna fönstret. Dess linjer omrama Leilas bild, hon som glänser svart och gnistrar av stjärnesmycken. Du hemlighetsfulla, var döljer du dig, när dagen bullrar som ett barn och leker med bedrägliga skuggor? Jag vet: mina dagar är blott dina skiftande tankar och drömmar, du sagoförtäljerska. O låt mig dricka dig innan gryningen kommer! Förbliv i mig, så att jag får förbli i din verklighet! Namnet Det skönaste namnet är doft från ros och myrten. Det skönaste namnet är havets salta stänk mot min mun. Ja, det skönaste namnet är havets och trädgårdens vällust. Jag andas ut i dess bad, och med renade sinnen andas jag in det i doft från myrten och ros. En natt bredde jag ut min själ framför mig och viskade länge till henne det älskade namnet. Hon lyssnade häpen och lycklig, och när dagen grydde, sade hon, upplöst i ljuvhet: ”Är jag verkligen den som du säger?” 271