NOTISER som religiositet och begreppet ”intellektuell film” som har missuppfattats även av andra, bl.a. Thorold Dickinson i Sight and Sound. Eisenstein ville förena konst och vetenskap, tanke och känsla, han ville uppnå emotionella effekter med intellektuella medel. Formalism, vetenskap och intellektualitet var inte målen, endast verktyg, komponenter i en helhetssyn vars totalitet var lika anspråksfull som den doktrinära marxismens. Av största intresse i Marie Setons bok blir därför också de avsnitt som behandlar Eisensteins förhållande till sovjetsamhället. Hon frestas inte ett ögonblick att som Robin Hood förklara det eisensteinska ödet med en förenklad motsättning mellan konstnären och staten. Även om man aldrig får en klar bild av hennes egen politiska uppfattning — vilken dock rimligtvis bör vara ganska vänsterbetonad — hade i alla fall hennes stora sympatier för Eisenstein gjort det opportunt att tillgripa närmaste och populäraste syndabock. Den bild hon ger av Eisen steins motståndare i Sovjet visar emellertid inte enfaldiga och barbariska politruker utan intellektuellt kvalificerade, nästan ”värdiga” antagonister i en lojal polemik vars dialektiska kvaliteter — och öppenhet — fascinerar på ett imponerande fast kyligt motbjudande sätt. Marie Seton hade ett egendomligt könlöst, nästan puritanskt kärleksförhållande till Eisenstein. Hon har mycket att säga om hans tilltrasslade och hämmade sexualliv. Hennes framställning är kanske färgad av det personliga engagemanget — och hennes egen läggning — men det framgår i alla fall tillräckligt mycket för att man utan vidare kan avfärda Robin Hoods spekulationer om manifest homosexualitet såsom helt ogrundade. Tillfrågad av en liten flicka vad ett geni var förklarade Eisenstein att det är någon som alltid blir missförstådd. Marie Seton har gjort en prestation för att dementera detta påstående och därmed få oss att intensivare uppleva ett av vårt sekels verkliga genier. NOTISER Sitt andliga testamente har en del kulturpersonligheter delgivit tidskriften Arts, som dessutom meddelar oss att vederbörande Vi utge fortlöpande kataloger som skickas gratis på begäran. Större och mindre boksamlingar köpas till högsta pris. ANTIKVARISKA BOKCENTRALEN Allhelgonagatan 7 nb, Sthlm. Tel. 44 49 01 BJÖRK & BÖRJESSON ANTIKVARIAT-BOKHANDEL Drottninggatan 62, Stockholm Största lager i Norden Över 400 kataloger utgivna G. Rönnell, Antikvarisk Bokhandel Birger Jarlsgatan 32, Stockholm Allt för litteraturvänner Svenskt och utländskt Sänd Edra desiderata VARIA- ANTIKVARIATET Tel. 62 76 83 Nybrogatan 41 Tel. 62 76 83 Köper och säljer alla slags böcker till yttermera visso talat in dessa ”budskap” på grammofonskivor. Det kan ju för all del betraktas som ett försiktighetsmått i våra tider, då den ena författaren efter den andra posthumt omvändes till katolicismen — eller åtminstone en sorts oklar kristlighet — man behöver bara nämna Rimbaud, Gide, Artaud. Artikelserien bär det tilltalande namnet ”le Demier quart-d’heure”. Hittills har Mauriac, Colette, Claudel, Alex-andre Arnoux, Simenon och Prince de Broglie ”vittnat”. Hur välmenande och hur uppriktiga dessa uttalanden än är kan man trots allt inte glömma att det är fråga om en lek och att alla i sina budskap tar mera hänsyn till sina läsare av i dag än till sina lyssnare av i morgon. En döendes ord är inte något att leka med och inte heller någon retorik som skall sändas ut i högtalare. Kanske kommer man att om femtio år när alla dessa personer avlidit med en viss gripenhet ännu kunna lyssna till Arnoux. I övrigt lär en författares tankar inför döden bättre framträda ur hans livsverk. F. L. Green har nyligen avlidit. Han satte inte ut sitt födelseår i några uppslagsverk och han förekommer f.ö. inte i många sådana, vilket väl stämmer med hans tillbakadragna författartyp. Green hade otur här i världen. Hans första framgång hos kritiken, ”On the Night of the Fire”, kom hösten 1939, när engelsmännen hade annat att tänka på. Hans namn gjorde att han ofta blev förväxlad med åtskilliga kolleger, Julien och Henry Green samt Graham Greene. Om den senare erinrade också F. L. Green på flera sätt. Även han ägde stor förmåga att skapa spänning i en bok genom att skildra en för 396