FEM DIKTER De döda gör oss ingen skada De är oförgängliga och närande De döda är vårt adelskap och våra sexton anor De döda, de är närande De levande är tärande. TVÅ FABLER I Korvarna och kålroten Ett stort kålhuvud tänker men inte på kålsoppa: Det tänker på Afrikas milda frikadeller hoppande lätt över savannen Vad tänker en prinskorv på? Det säger dess egna svettpärlor: Den tänker på Paleopsykologiska pTnstitutet i Princeton Och pepparkornen och paprikan och de små kaprisarna — Nej, människa, återvänd till ditt ursprung! Ja, prinskorv! Medisterkorv! Återvänd till nuet och ditt ändamål som också är ändalykten: Du kan inte bli vad du var Du vill inte bli vad du blir — Du kan inte bli vad du vill om du alls har någon vilja, kålhuvud! Stå kvar på din rot och skall du nödvändigt flytta på dig så flytta då roten till allt ont något litet, i sidled och sitt inte där och skäll på din stjälk utan ta dig samman Försök åtminstone bli någonting annars blir du inte ens brysselkål. . . — Och i sitt anletes svett skall en fläskkorv behöva lyssna till allt detta som skulle chockerat t. o. m. en blodkorv — 569