SEX DIKTER Från havet kommer strax de skränande fåglarna. Ur det risiga snåret springer barnen fram. Och leken börjar i det röda gräset. Ropet Vid middagstiden, under den töckniga solen, när det doftar av kåda och örternas rök och grönskan vilar nedåtvänd och bäcken stannar och ormen söker svalka under stenen — i den vilande, letargiskt vilande dagen, ljuder ofta dödsfågelns rop. Om natten Kvinnan med rovfågelssporrar skrämmer mig. Jag kastar eldbränder efter henne. Jag är rädd för de stora synerna, endast om natten vågar de sig fram. Jag ser dem ibland vid skogsbrynet där mörkret bråddjupt stupar: flämtande ögon som vilddjurens eller de lågt flygande svärden. Jag väntar på den tomma gårdsplanen. Kom närmare ni vilda hundar! Genomträng ljusets trånga cirkel! Besegra mig! Besegra mig! 657