NYA UTLÄNDSKA BÖCKER Harriet Stillert: På BLM:s fråga ”Vilken romangestalt skulle ni vilja träffa?”, skulle man vilja svara med en motfråga. Skulle ni verkligen vilja träffa någon av de romangestalter som betytt så mycket för er att ni ständigt bär dem inom er? Jag tror att svaret måste bli nej. Visst kunde det vara skönt att få avlasta sig något av den tacksamhet och beundran man känner inför deras oförbehållsamma utlämnande av sig själva, men jag tror också att de sedan skulle mista den intimitet som just romanavståndet skapat mellan dem och oss själva. Det är inte rädslan för att de möjligen inte skulle hålla måttet vid en verklighetskonfrontation som dikterar min tvekan, men jag tror att någonting av det alltför påträngande och alltför påtagliga skulle stå kvar mellan oss och den diktade gestalten sedan vi fått tilfälle att skaka hand med varandra. En furst Mysjkin, en Aljosja, en fader Sosima, för att ta några Dostojevskijgestalter, visst kunde det vara underbart att få träffa dem i verkligheten, möta deras renhet, men eftersom de lever inom oss så verkligt, så varför önska något som kanske ändå skulle döda dem en liten, liten smula? Elisabeth Tykesson: Fielding berättar på ett ställe, att då kritikerna kom till himlen och träffade Shakespeare, så gjorde de så många frågor, att Shakespeare blev alldeles uttröttad och sade, att hade han menat något så dumt så skulle han inte ha skrivit det. Likadant skulle det nog bli, om jag träffade en bokfigur. Jag skulle få svårt att dölja min indiskreta nyfikenhet. Därför, om lampans ande vill vara så god, så ville jag gärna bjuda Saha, den bedårande Saha ur madame Colettes ”La chatte”, på ett litet fat grädde. Under hennes lena päls klappar det finkänsligaste, trofastaste katthjärta, och hon och jag skulle säkert kunna etablera ett fullt tillfredsställande förhållande av ömsesidig högaktande tystnad. Gunnel Vallquist: Pater Hieronymus i ”Fältskäms berättelser”! Det är en länge närd hemlig besvikelse jag härmed blottar. Då jag vid unga år övergick till katolicismen var mitt huvudmotiv visserligen ett annat — men djupt inom mig hyste jag också hoppet om att i den romerska kyrkan träffa på en och annan sådan mörkt romantisk gestalt. Ingen av de jesuiter från skilda länder jag sedan fått tillfälle att möta har emellertid motsvarat förväntningarna: ingen har haft vare sig munkkåpa, läderhuva, avskurna öron eller dolk i krucifixet. Om jag finge träffa pater H. skulle en sviken förhoppning äntligen infrias. NYA UTLÄNDSKA BÖCKER Ett redaktionellt urval bland arbeten som icke omnämnts på annan plats i detta nummer, huvudsakligen baserat på kataloger, recensioner, annonser o.d. England och Amerika CasselTs Encyclopaedia of Literature. Utgiven av S. H. Steinberg. I—II. Cassell. London. 42 s. per vol. En alltomfattande litterär encyklopedi vars återstående tredje del kommer att ägnas 1900-talet. Prenumerera på någon litterär tidskrift AMERIKANSKA: Kenyon Review. 4 nr per år ... . 30: 50 New York Times Book Review. 52 nr per år.....................27: — Partisan Review. 4 nr per år . . . 30: 33 ENGELSKA: Encounter. 12 nr per år........28:90 Sponsored by the Congress for Cultural Freedom and edited in London by Stephen Spender and Irving Kristol. Essays in Criticism. 4 nr per år . . 15: — Perspectives. 4 nr per år.....10: — Sponsored by the Ford Foundation. Times Literary Supplement. 52 nr per år........................27:65 FRANSKA: Figaro Littéraire. 52 nr per år . . 25: 10 Les Nouvelles Littéraires. 52 nr per år 35:15 Nouvelle Nouvelle Revue Fran^aise. 12 nr per år................46: 55 La Parisienne. 12 nr per år . . . . 38: — La Table Ronde. 12 nr per år . . . 39:90 Les Temps Mödernes. 12 nr per år . 47: 50 TYSKA: Merkur. 12 nr per år .... c: a 37: — Neue Literarische Welt. 24 nr per år....................c: a 21: 60 Herausgegeben von Frank Thiess. (Förbehåll för ev. prisändringar) Vi ombesörjer all slags prenumeration Sandbergs Bokhandel Sturegatan 8, Stockholm O, Tel. 679480 813