Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frank O’Hara: Sex dikter. Tolkningar av Jan Erik Vold - Hur rosor blir svarta - Dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frank O’Hara
Sex dikter
Hur rosor blir svarta
Först tog du Arthurs porslinsponny
från spishyllan och! krossade den
mot elementet! Detvartaskigt
gjort! vi satt och lyssnade på Sibelius.
Sen skvätte du tändvätska på varenda
skär ros som låg där, kastade ditt
lejonhuvud bakåt och satte eld på dem.
Och gav upp ett vansinnigt skratt inne
från badet. Snacka om brinnande buskar! Jag,
som kan hugga med ett enda ord, var ganska
road. Men vid närmare begrundan, nej.
Sänd mig huvudet ditt ska jag doppa det i talg!
Du är ingen myt, om inte jag väljer att
tala. Jag andades in askan, i hemlighet.
Bara hjältar förstör, så som jag förstör
dig. Du ska veta att rosorna är jag
och det är om dem jag väljer att tala.
(1948)
Dikt
Den ivriga lappen på min dörr sa: "Kom över,
kom så snart du är hemma igen!" så jag slängde
genast några mandariner i weekend-bagen,
rätade på ögonlocken och axlarna och
rusade mot dörren. Det hade blivit höst
innan jag rundade gathörnet, så helt ovillig
vare sig att delta eller bli road, men
löven, de låg ljusare än gräs på trottoaren!
Konstigt, tänkte jag, att ljusen brinner så sent
och dörren står öppen; fortfarande uppe, en
jaialai-spelare av klass som han? Men vad nu,
fy skam! Vilken värd, så ihärdig! Och där
låg han i hallen, platt på ett lakan av blod som
rann nerför trappan. Det uppskattade jag. Få värdar
gör sig så mycket besvär med att välkomna en gäst
som bara är tillfälligt inbjuden, och det för månader
sen.
(7950)
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
