Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnus Florin: Ujomale. Om Birgit Åkessons Källvattnets mask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Florin
Ujomale
Om Källvattnets mask
”Det jag såg var konkret i koreografiskt
outbytbara former. ”
Januari 1972 hos Itsekiti i Sapele, en stad vid deltat
nära en flodmynning i Nigeria: Birgit Åkesson följer
Ujomale, spelen om och för vattenfolket och dess
fäder, givet årligen vid sådden hos Edo lya, den
manliga sammanslutningen. ”En rening som när man
börjar något nytt”, säger hennes ledsagare
mäster-trummaren S M Onemokpe. ”Man ger och lovar
för varaktig fred, för att undgå hungersnöd och
sjukdomar.”
Under två dagar ges sju Ujomale, vari träder
fram havet med dess tidvatten, gestaltat av
dansande kvinnorader, och dess laxar och hajar,
framställda av dansande masker. I gryningen vid
spelens början offras en svart bagge vid vattenbrynet.
Blod och inre organ ges åt floden men huvudet med
dess böjda horn sätts i grönskan som om jorden
nära flodkanten var dess kropp. I två Ujomale
dansar bockmasker. De kastar, springer och virvlar för
att visa sin styrka. Laxmaskerna dansar sidledes
som om strömmen drev dem. Hajmaskerna sänker
huvudet mot marken liksom hajen med sin nos
påstås kunna känna vibrationer i flodbottnen och
därvid undkomma fiskeredskapens hot.
Ujomale avslutas med vattenfolkets fäder.
Viktigast är Ode, källvattnet. Ett mörkblått tyg döljer
dansarens ansikte och hals, masken ligger vågrätt
på huvudet, snidad i djuprelief och grönspräcklig,
ett anlete ”fläckigt som ljusreflexer i rörligt vatten”,
antecknar Birgit Åkesson. ”Ode är det friska
källvattnet som ständigt flyter till. Han springer till
kvinnorna, tidvattnet i flodbädden nära havet.”
Spelplatsen för Ujomale kallas Ode Umale. Det
betyder Odes mask, källvattnets mask. I dansen
blir källvattnet synligt.
Birgit Åkessons insatser som dansare och koreograf
är med verk som ”Aniara”, ”Sisyphos” och ”Öga:
sömn i dröm” redan legendariska — och samtidigt
inte möjliga att summera: hennes arbete förs vidare
i flera av våra ensembler för modern dans av yngre
koreografer och dansare. Nu har hon givit ut sin så
länge emotsedda bok om dansen i Afrika,
Källvattnets mask. Under åren 1967 till 1975 besökte hon
Nigeria, Liberia, Ghana, Benin (f d Dahomey),
Kongo, Etiopien och Tanzania. Därefter fordrades,
skriver hon, lika många år innan hon kunde ana
omfattningen av vad hon sett.
Hon reste av brist. ”Jag saknade något i vår
kultur. Något inom mig sökte en djupare förankring för
dansen.” Hon såg med koreografens blick, inte med
teaterforskarens eller antropologens. Gängse termer
som ”gudar”, ”trans”, ”mystisk”, ”magisk”,
”helig”, ”andar” finner hon oprecisa, belastade,
oanvändbara. Vilka ord för dansens sammanhang
gäller på de afrikanska språken? ”Ord för kult eller rit
finns inte. Ord för religion finns inte.” Med de
västerländska begreppen följer tänkesätt som leder
vilse. ”Ord för rytm behövs inte.” Det som finns i
de kulturer och språk hon möter är ett gemensamt
ord för enheten sång-dans-trummor: Iga på Idoma,
Eré på Ibo, Ngoma på Zaramo, Voudou på Fon,
Mi på Ga, Hu på Ewe.
OJUBA, ALEKWU, PENENGA, GELEDE,
IGODO, IKIRIGO, KOKUSI, IYAALU,
KI-NYAGO, MWALI, MBOJO, UNGALA - att gå
in i den traditionella byvärld Birgit Åkesson återger
är inte bara att möta initiationernas,
begravnings-festernas, skördehögtidernas, de manliga och
kvinnliga grupperingarnas, urmödrarnas och
anfädernas Afrika, utan också att träda in i en annan
språkvärld. De afrikanska beteckningarna på
föremål, platser, masker och danser står på boksidorna
i versaler och bildar visuellt de tunga pulsslag runt
vilka skisser, beskrivningar, fotografier och
kommentarer samlas. Uttömmande tolkningar ges inte,
tvärtom gäller arbetet att låta termerna bevara sin
fyllnad av mångtydighet, av konkret och
ojämförligt här-och-nu. Hon skriver inte ”betyder”,
”innebär”, utan ”visar på” och ”anger”. Hon summerar,
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
