Målarkonsten i nittonde århundradet / 37 (1913) Author: Léonce Bénédite Translator: Ernst Lundquist Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna kraft i skildringen af ett land, som han icke kände, af hemska scener, som
han ej bevittnat, där himlens glöd, dräkternas måleriska prakt, människornas skönhet,
det pikanta i den exotiska prägeln och, som Théophile Gautier, en af deltagarna i de
stora striderna, skrifver »den feberheta och krampaktiga teckningen, den våldsamma färgen
och det penselns raseri, som väckte klassikernas ovilja, hänförde de unga målarna genom
sin sällsamma djärfhet och alldeles oanade nyhet». Det berättas, att då denna tafla var
färdig och förd till Louvre, varseblef Delacroix Constables sändningar, som nu anländt.
Han blef så slagen af styrkan i deras dristiga och duktiga teknik, att han begärde tillstånd
att ta ner sin tafla igen för att retuschera den.

Eugène Delacroix: Barrikaden. (Paris. Louvre.)

Då Barrikaden (taflans exakta titel var Den 28 juli 1830) utställdes på Salongen 1831,
hade romantiken segrat. De politiska händelserna hade bidragit till segern. Delacroix
liksom de flesta konstnärerna glödde af den frihetslidelse, som Auguste Barbier hade inlagt
i sina Jamber. Man hör liksom ett eko däraf i Barrikaden. Delacroix införde här ett nytt
manér. Han öfvergaf sin fantasis värld, fylld af skalders, historieskrifvares och
romanförfattares drömmar, för att i sin tur gripa sig an med en stor tafla ur verkligheten och
till och med dagshändelserna, med alla de svårigheter, som användandet af den moderna
dräkten tycktes medföra. Gros hade i sådana fall alltid tillgripit uniformer, Géricault sina
skeppsbrutnas hel- eller halfnakenhet. Delacroix tog för sig och löste djärft detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>