Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som var större tilltagen än som ännu var vanligt med landskap. Det är en mindre
högtidlig stämning, ett intimare intryck och ett mycket tilltalande motiv.
Denna kärlek till den tama naturen, om man kan använda det ordet om den
människan närliggande naturen, jorden, som plöjes och befruktas genom hennes arbete,
förenas hos Rosa Bonheur liksom hos Troyon och älven, som vi skola få se, hos Charles
Jacque, med kärleken till de starka, tåliga och trogna tjänare, som hjälpa henne att
fullgöra denna heliga uppgift.
Rosa Bonheur särskildt inlade i denna kärlek till människans underordnade
kamrater icke allenast en konstnärlig smak, förälskad i vackra och imponerande former, utan
också ett slags filosofisk entusiasm. Född i Bordeaux 22 mars 1822, var Marie-Rosa
Marie-Rosa Bonheur: Plöjning i Nivernais. (Paris, Luxembourg.)
Bonheur, dotter till målaren Raymond Bonheur, som hade utgifvit Anteckningar af en
theoggnodemophil eller vän till Gud, kvinnan och folket. Rosa uppfostrades i Lamennais’
idéer; »Lamennais,» sade hon, innefattar allt hvad jag har sökt.» Var det ej samma
exalterade filosofiska tankar, som satte pennan i handen på hennes stora litterära
med-täflerska George Sand i hennes på en gång sä tjusande enkla och så entusiastiska
skildringar af landtlifvet? Rosa Bonheur var ofantligt berömd ända till slutet af sill länga
lif; hon dog den 25 maj 1899 på sin egendom By i Seine-et-Marne, som hon ej ofta
lämnade. Utom alla medaljer hon erhöll utnämndes hon till föreståndarinna för
Tecknings-skolan för unga flickor. Kejsarinnan gaf henne 1865 hederslegionens kors — som då
högst sällan utdelades till kvinnor — och republiken förärade henne officersroselten 1894.
Bland hennes arheten är, jämte Hästmarknaden i Londons Nationalgalleri, Plöjning i
Nivernais den berömdaste taflan. Utförd 1847, men exponerad 1849, gjorde den en lycka,
som till och med skandaliserade den hederlige Galimard, religiös målare och författare,
emedan »publikens beundran för mycket upptogs af hvardagliga tallor, hvilkas hjältar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
