Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paul Cheuavard: Divina tragcedia. (Paris, Luxembourg.)
af denna procedur utom hus. Det finns ej längre några synliga spår däraf. Han var
född i Lille 1,5 februari 1809 och dog i Bievre 7 juni 1897. Han var elev af Ingres och
Picot; han blef dekorerad 1846. Man har honom alt tacka för åtskilliga dekorativa
målningar i kyrkorna Saint-Francois-de-Sales, Sainl-Sulpice, Saint-Séverin o. s. v. äfvensom
några porträtt. Hans hustrus, som han utförde al fresco i Hom 1840 och som nu finns i
Luxembourg, visar denne konstnärs goda formella egenskaper och hans enkla, okonstlade
och behagliga freskteknik. Ingres, som hade stor aktning för Moltez, satte så stort värde
på denna målning, att det var på hans råd som den utsågades från väggen, som den
prydde i Rom, och fördes till Paris.
Lyonnesaren Paul Chenavard tycks stå som förklarad motståndare till denna grupp af
religiösa dekoratörer. Han är emellertid på sitt sätt en mystiker, men en världslig mystiker,
skulle man kunna säga. I den allmänna jäsningen bland de idealistiska svärmarna
representerar Chenavard särskildt de filosofiska drömmarna; han är i gruppen af falangstärmålare
den, som ger läran uttryck i sina verk. Född i Lyon 9 december 1808 och död 1895, var
Chenavard elev af Ingres, men genom riktningen af sin själsodling drogs han mera till
Dela-croix, hvars vän han blef. Han umgicks för öfrigl i alla kretsar, till och med i Courbets
kotteri, och trifdes tillsammans med vetenskapsmän, författare, poeter och politikens män,
hvilka han slöt sig till i sin omättliga vetgirighet, medan han själf var mycket värderad för
sina omfattande kunskaper och sin spirituella konversation. Han hade till grundsats, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
