Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans första salongstaflor äro daterade 1849, och äfven han behandlade där
romantiska och patetiska ämnen: Nöd och förlviflan, Brödet. Men född i frisinnad
om-gifning var han mycket mottaglig för 1848 års idéer och händelser, och han var en af
dem, som af den demokratiska rörelsen fördes tillhaka till sill om icke folkliga, så
åtminstone halft landtliga ursprung. Han målade alltså 1853 Skördekvinnornas hemfurd och
1855 Åkrarna välsignas, som staten köpte för 5,000 francs — den sitter i Luxembourg
-och som är och förblir hans sundaste och enklaste verk. Jules Breton har ägnat hela
sin bana ål att förhärliga landtlifvet och att fortsätta Leopold Roberts traditioner
-för hvilken målare han för öfrigt
hyste en klarsynt beundran
genom att söka sammansmälta
naturalism och tradition, en
sträf-van, som ibland förleder honom
till poetisk tillgjordhet och ett
pittoreskt manér med linjerytm
och skälfvande harmonier—hvad
han ansåg för stil. Poet med
penseln var han det äfven med
pennan och har gifvit ut romaner,
lefnadsminnen och mycket
värderade diktsamlingar. Äfven hans
bror Emile har varit en landskaps
målare af poetisk talang, och hans
dotter, fru Demont Breton, har
jämte sin man, målaren Adrien
Demont, skapat sig ett mycket
populärt namn som målarinna. Jules
Breton, hvars arbeten äro mycket
omtyckta till och med i Amerika,
där de uppnått höga pris, var
medlem af Institutet sedan 1886 och
kommendör af hederslegionen
sedan 1885.
Honoré Daumier: Konstkännaren.
Af de klarsynta artister, som forberedt den konstnärliga utvecklingen under nittonde
århundradets senare hälft, ha de llesta, man vet ej af hvilken ödets orättvisa, förblifvit
obemärkta eller misskända. Luxembourg-muséet har kanske haft litet för brådtom att
skicka deras tallor till landsorten. Då spekulationen riktade sig på de stora figurtaflorna
och de berömdaste romantikerna eller naturalisterna stodo på höjden af sin ära, försvunno
de småningom ur rörelsen. Man ser dem endast då och då på offentliga auktioner, och
det är nästan endast i landsortsmuséer man kan studera sådana artister som Jeauron,
Loubon, provencalaren, som har grundat Marseille-skolan, Guignet, Guillemin, Lessore,
Verdier, Antigna, Ed. Frére, Fortin, Garbet, Haffner m. 11. Luxembourg-muséet har räddat
några som l. ex. bröderna Armand och Adolphe Leleux, Hédonin, Armand Gautier, Gustave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
