- Project Runeberg -  Målarkonsten i nittonde århundradet /
135

(1913) [MARC] Author: Léonce Bénédite Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men», vidare två andra vänner, som sedan aldrig gjorde sig något namn, Cordier och
de Balleroy; slutligen Fantin själf i skjortärmarna och med paletten i handen, färdig
till anfall.

Denna mästerliga och så föga revolutionära talla—den utgår nämligen från de största
och mest oförfalskade traditionerna — har skänkts till Louvre af herr Moreau-Nélaton
och sitter i den samling, som är utställd i Musce des Arts décoralifs.

Bland dessa energiska lifsskildringar med så enkel, insiktsfull och vacker teknik,
som med hvarje dag tyckas inta en alp mera framstående plats i samtida fransk konst,
måste man i första ledet ställa
dubbelporträttet af gravören Edwin
Edwards och hans hustru, utfördt
l«S7f> och af den senare
testamen-leradt till Nationalgalleriet i
London. Det håller sig där med glans
uppe vid sidan af alla tiders
mästerverk. Fantin tröttnar till sist
på dessa stora arbeten, som voro
så svåra att komma till rätta med
redan på grund af modellernas
anspråk. Han målade de
härligaste blomsterstycken och slog sig
på en helt ny genre af romantiska
ämnen, allegorier eller mytologiska
scener i Correggios, Watteaus eller
Fragonards stil med varma,
beslöjade, harmoniska färger. Han
ägnade sig isynnerhet åt
musikaliska motiv hämtade ur Wagners,

Berlioz’, Rossinis eller Brahins’
heroiska eller sagolika värld, ty
äfven Fantin var i hela sitt lif en
glödande musikvurm. Danserna i
museet i Pau (Salongen 1891) är
en upprepning af en pastell på
Salongen 1888, som han
repeterade för tredje gången 1898, då
»Trojanernas dans» af Berlioz.

Länge misskänd af den stora allmänheten fick Fantin-Latour mot slutet af sitt lif
njuta af en alltjämt växande ära. Han dog den 2ö augusti 1904 på sin egendom Bure
(Orne). Han var officer af hederslegionen sedan 1900.

Henri Fantin-Latour: Edwin Edwards och hans hustru.

(London. Nationalgalleriet.)

med närmare angifvande af, alt motivet hämtats från

Hans ungdomskamrat Alphonse Legros är född i Dijon den 8 maj 1887. Han var
son till en räkenskapsförare, den andre i ordningen af hans sju barn. Efter alt ha
studerat vid Dijons konstakademi kom han vid tretton ars ålder till en italiensk vrkesmålare,

20. — Målarkonsten. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:01:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blmalar/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free