Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i é o
bortjagade modern med sin son. Hagar och Ismael. Denna lafla, som tillhör
Luxem-bourg-muséet. utställdes i Salongen 1880. Ca/.in stod då midt upp i sin för öfrigt
tämligen nya era, ty han hade ej riktigt slagit igenom förr än 1870. Han var då 39 år,
ty han var född den 29 maj 1841 i Samer (Pas-de-Calais). Hans första konstnärstid
var visserligen fri från stormar, men ändå ganska växlande. Son till en läkare på landet
studerade han dels i Boulogne och dels i England, genomdref sin önskan alt få ägna sig
åt målning i Paris och blef Lecocq de Boisbaudrans favoritelev i »Petite Ecole». Han
undervisade själf en kort tid i den af Trélat grundade arkitektskolan, sedan i Tours, där
han blef direktör för akademien och konservator vid museet; del var under kriget. Han
räddade den berömda Mantegnatallan. Han reste till England med sin hustru, fru Marie
Ca/.in, och sin unge son Michel, hvilken längre fram fortsatte hans traditioner och hans
verk, och tillfredsställde här sin smak för keramik; han blef en af de mest framstående
föregångarna till brännugnskonsternas moderna renässans. Då han återkom till
Frankrike, öfverraskade hans första taflor genom sin blandning af natur och poesi, landskap
och legend, sin originella komposition och tolkandet af scener ur bibeln medels moderna
kostymelement. Men man kunde ej länge stå emot denna insmickrande grace, den varma
känsligheten i hans ton, blandningen af högtidlighet och ljufhet.
Festminnet, som tillhör staden Paris, är ett försök till dekorativ målning. Ty Ca/.in
kände sig som dekoratör i själ och hjärta, och då han kom till Paris, hade han velat
arbeta tillsammans med Puvis de Chavannes. Del är ett slags republikansk allegori, strax
efter stiftandet af nationalfesten den 14 juli, ölver de drömmar och förhoppningar, som
skapats af Modets, Velandets och Arbetets gemensamma sträfvanden att grunda Endräktens
välde. Men inom allegorien liksom inom legenden härrör Gazins hela behag ej från
rebusar och sinnebilder, utan alltid från den poesi, som utströmmar från verkligheten själf.
Denna lalla utställdes 1881.
Gazin var en af grundarne af Société nationale des Beaux-Arts; han hade blifvit
kommendör af hederslegionen 1900. Han dog i Lavendon den 17 mars 1901.
Omkring 1870 hade hvad man kallar landskapsmålning fått en med hvarje dag
stegrad betydelse. Några af de äldre mästarne lefde ännu, omgifna af en ärans gloria.
Deras exempel hade framkallat ett myller af adepter. Det är här endast möjligt att räkna
upp namn, så utbredd är talangen inom denna tappra armé, som alltid går i téten. Alla
romantikens, naturalismens och realismens förvärf, blandade om hvarandra, gåfvo skolan
en oändlig rikedom och omväxling. Från alla dessa mångfaldiga och lidelsefulla
bemödanden att upptäcka naturens hemligheter och lagar skulle utgå en ny, ännu mera
skarpsinnig, subtil och inträngande målarteori, som skulle ge sekelslutet dess karaktär.
Det är impressionismen.
Impressionismens historia har skrifvits på många sätt. Allt efter den ståndpunkt man
intagit har man drifvits af motsatta lidelser. Det kunde knappt vara annorlunda, midt i
stridens rök och damm. Ingenting är emellertid enklare än att urskilja dess härledning.
Impressionisterna, liksom romantikerna och realisterna, voro i början frihetsälskande
konstnärer, hvilka sammanslöto sig vare sig af personliga sympatier, ateljékamratskap, besläktad
smak eller af behof att protestera mot juryernas stränghet eller mot de allmänna
tendenserna i en konventionell och nedtryckande undervisning. Nästan alla dessa grundare af
impressionismen stodo redan i det realistiska lägret. Vi se dem afbildade på Fantins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
