Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gerhard Munthe (f. 1849), länge med samma mål och syn på saken som de, till dess han
med ens springer öfver till en djärf fabuleringskonst i dekorativ stil.
I sin landskapsmålning älskar han dagens klara och nyktra ljus öfver del välbekanta
och upplefda, som får sitt värde genom den blick hvarmed han betraktar det. Med en
märklig åskådlighet skildrar han sina ämnen från Östlandet, hvilka ingalunda höra till
de »stora», som voro själfskrifna i norsk landskapskonst från Dahl till Gude. I de
barn-domsintryck, som utgöra bottensatsen i Munthes landskapsmålning, blandade sig minnena
af den gammalnorska bildväfnadskonsten och gålvo sin primitiva form ål de gamla
folkföreställningar, sägner och visor, som sysselsatte hans fantasi. Liksom i en plötslig
kri-stallisering lefde gammal norsk tradition upp i hans stilistiskt fasta och genomarbetade
akvareller öfver dylika ämnen, hvilka i många fall fätl tjäna som väfnadsmönster. För
första gången på 1800-talet framträdde den dekorativa idéen såsom enrådande, med
åsidosättande af hvarje kraf på verklighetens återgifvande. Samma konstnärliga
åskådningssätt har tagit sig uttryck i hans ornamentala insats i illustreringen af Snorre. Det var
en lycka för norsk konst att en man med Munthes kunskaper, erfarenhet, artistiska
be-gåfning och estetiska intelligens tog detta steg ut i det okända. Han har därmed
fastslagit fordringar som slå hindrande i vägen för allsköns modern lättvindighet och
tilltagsenhet.
Till de fantasifulla konstnärerna hör älven Theodor Kittelsen (f. 1847). Han deltog
tillsammans med Werenskiold m. fl. i illustrerandet af de norska folksagorna och gaf med
en enastående uttrycksförmåga fritt lopp åt sina föreställningar om trollens och vidundrens
värld. Hans förmåga att skapa typer af hittills okändt slag och likväl verkande som
reela lifsföreleelser gränsar till del underbara. Hans fantasi går från lössläppt humor till
känslig och fm landskapslyrik. Hans förnämsta arbeten äro teckningar, men äfven inom
måleriet har han åstadkommit framstående arbeten.
Den målare, omkring hvilken under 1800-talets sista årtionde den största
uppmärksamheten samlade sig och den häftigaste striden stod, var Edvard Munch (f. 1863). Han
är ej allenast den stora måleriska begåfningen framför alla i hans egen generation utan
en af de främsta i den norska konsten öfver hufvud och en förgrundsgestalt i hela det
europeiska konstlifvet vid seklets slut. Hans måleriska begåfning är af den art som
spränger häfdvunna föreställningssätt och öppnar helt nya synpunkter.
Hans utgångspunkt var 80-talets realism, men det dröjde icke länge innan hans fantasi
tog all verklighet i sitt våld och gjorde den till underlag för en feberhettad och
sönder-rifven själs känsloutbrott i vrede och vånda, i erotisk dröm och bitter öfvergifvenhet.
Hans hand är en målares, men hans hjärna är en diktares i själfrannsakan och själfplågeri.
Han åskådliggör såsom kanske ingen annan konstnär förmått den tomhet som möter
honom bakom alla lifvets företeelser. Det intensivt kända i hans konst och den
hänsynslösa djärfheten i utförandet var ett slag i ansiktet på all konvention, äfven den nyaste,
och i sitt begär att löpa linan ut har Munch helt visst emellanåt hamnat i en konstnärlig
förvildning, som gör honom onjutbar äfven för dem som fatta hans sällsynta och mäktiga
begåfning, men i hans bästa arbeten finns del en genom öfverlägset använda måleriska
medel uppnådd uppenbarelse af ett människohjärtas bitterhet och lidanden, som är sällsam
och gripande. Själf påverkad af samtida dekadent lifsfilosoli, har han i sin ordning öfvat
ett stort inflytande på de radikala konstriktningarna omkring sekelskiftet, och särskildt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
