Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M2
Tyskland har ingen främmande konstnär väckt så mycket debatter och öfvat så stort
inbytande som han.
Under det att Munch själf skapade en ny riktning i nutidens måleri, fullföljde
ller-talet af hans kamrater och jämnåriga den realistiska, på verklighetens återgifvande
baserade konst, som med Werenskiold och Thaulow, Krohg och Munthe vunnit hemortsrätt i
Norge. Denna generation är den första, som inom Norge mottagit sina bestämda
konst-intrvck och väsentligen utbildat sig eller inhemska förebilder, bland hvilka Krohg i sin
robusta realism synes ha haft det största direkta inflytandet. Denna generation
framträdde tidigt fullmogen men har ej i utvecklingsarbetet afsatt några spår jämförliga med
de närmaste föregångarnas. Dess arbete är i alla fall godt nog.
En framstående plats som figurmålare i genomfördt realistisk stil intager Gustav
Wentzel (f. 1859). Han skildrar situationer inom arbetsklassens eller medelklassens lif i
Kristiania med ett ända in i de minsta detaljer genomfördt intresse för miljöns och typernas
äkthet liksom för genomförda komplicerade belysningseflekter. Hans förnämsta arbeten
(de två frukostbilderna från arbetarehem samt Konfirmationskalaset) falla inom åttiotalet.
Eyolf Soot (f. 1858) är en sparsamt producerande konstnär, men hans arbeten vittna
om en stark ansats och hafva sin styrka icke minst i den genom modern
dekomponerings-teknik vunna fastheten och styrkan i koloriten. De mest framstående bland dem äro
dubbelporträttet af Jonas Lie och hans hustru, den friska folklifsbilden »Välkomna!» samt
den brutalt realistiska men med psykologisk intuition målade »Barnamörderskan».
Halfdan Ström (f. 1863) fäste tidigt uppmärksamheten på sig genom en interiör från
en arbetarerestaurant, som genom trovärdigheten i sin skildring och koloritens rika harmoni
väckte stora förväntningar. Några år senare kom »Dugurdshvil , en interiör från sofrummet
i en bondgård. Man väntade ett socialt måleri af Ström, men han har öfvergått till andra
ämneskretsar och attraheras numera mest af lilvets ljusare sidor, som återspeglas i en
munter färgskala och en rask penselföring. Hans bästa arbete från senare tider är »Ung
moder» (1895).
En mogen frukt har den norska realismen salt i Sven Jörgensens (f. 1861) konst.
Hans ämnen är alltid människorna i de små och fattiga hemmen. Han tänker mera på
människorna än på miljön, denna är blott den pålitliga bakgrunden. Han målar i stor
skala och rycker figurerna så nära alt han får dem i knäbild. Han målar dem så som
omständigheterna hafva format dem: den i förtid åldrade änkan med de många barnen
som måste mättas, de tigande och fundersamma föräldrarna i bondstugan, som mottaga
den från sin kondition i staden eller från seminariet återvände sonen och förstå alt han
nu går sina egna vägar, om hvilka de icke veta mycket, de arbetslösa, mannen och hustrun,
som ej våga se på hvarandra eller på sina barn och som känna tiden oändligt lång och
framtiden ogenomträngligt mörk — sådana äro de motiv som han pejlat i bollen.
Ett enstaka utmärkt grepp i norsk folklifsskildring har August Eiebakke (f. 1867)
gjort i »Anrättning», där dottern i det välbeställda bondehemmet dukar fram det bästa
huset förmår för att undfägna grannfamiljen, som kommit på besök. Konstnärens senare
sträfvanden i dekorativ slil under inflytande af dansken Joachim Skovgaard hafva hittills
icke ledt till lika framstående resultat.
Den norska konstens kanske största framtidsförhoppning var Halfdan Egedius (1878
—1899), innan han före fyllda 22 år gick bort ur lifvet. Från barnaåren framträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
