Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ofta i våren sågo vi i skymningsstunden en ljus hufvudduk
fladdra mellan de gröna träden på kullen öster om sågen. Och
gaf man en stund akt på den företeelsen, fick man alltid rätt
snart se en smidig, af sågspån liksom pudrad gestalt ila upp
för backen åt det håll, där schaletten skymtade. Och stod man
på utkik än en stund, såg man snart, huru ett ungt par slagit
sig ned på någon klipphäll däruppe, och huru den ljusa schaletten
snart hvilade lugnt emot en manlig axel.
— Dä’ ä’ A’gust och Hanna, som sitta där och talas vid om,
huru de ska’ ha’ det, när de bli gifta te’ hösten! sa’ folket.
Man log så gärna då ett vänligt löje och önskade inom sig
all möjlig lycka och välsignelse åt de friska och
förhoppningsfulla två, som sutto däruppe med armarne om hvarandras lif i
vårkvällen och drömde ljusa drömmar om framtiden. Forsen
fräste och sågbladen raspade och raspade djupt under deras fötter,
plankor smällde och kubbar rullade, men de hörde endast
hvarandras smekande hviskningar.
Liljekonvaljer doftade från löfjorden under asparne rundt
omkring, men de unga kände endast hvarandras friska och varma
andedräkt; smultronblomman log åt dem, där hon stod mellan
stenarne, skinande hvit och fager, aftonstjärnan glindrade öfver
dem ett stycke ofvanför horisonten, men de sågo endast
hvarandras leende ögon.
Det var vår, frisk, aningsfull, glädjedrucken och
kärleksjublande vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
