Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
BRUNO LILJEFORS
-
för hans blifvande produktion, och ta till utrymmet
ordentligt. Dit skulle jag så locka ungdomen äfven den
ungdom hvars hår börjat gråna; jag skulle endast bedja
dem öppna ögon och sinnen och sedan lämna dem på tu
man hand med sin kamrat och lärare, den outtröttlige
skildraren, kunskaparen och sagoberättaren från skog och
mark och luft och vatten. Ingenstädes skulle de bättre
kunna lära sig tvenne ting, som hafva förmåga att sprida
ljus öfver lifvet: kärlek till och förstående af naturen,
samt kärlek till och förstående af konsten.
De skulle därvid kunna följa hans egen
utvecklingsgång, från den enkla, direkta naturiakttagelsen till en
allt större och rikare naturkänsla, från den äfventyrslystne
pojkens eller jägarens till den fantasifyllde konstnärens
syn på lifvet.
Han skulle vinna dem först genom sitt
äkta, strålande friluftslynne, sin frihet från all klemighet,
allt känslopjunk, sin rikedom på iakttagelser och sitt
inträsse för händelser. Han visar icke blott naturen i den eller
den stämningen, utan hvad som händer och sker i naturen:
alla de dramer eller märkvärdigheter, som utspelas i den
djurvård, som ännu fyller våra skogar, hagar och ängar.
Hans konstnärskap har på detta skede just mycket af
pojklynnet i sig. Han ströfvar vida omkring, men han ser
sällan vida horisonter: några stammar eller till och med blott
några grenar, ett stycke mark, ett skogssnår eller en
vassdunge, och inom detta lilla område en händelse, den må vara
hur obetydlig som hälst, blott den bringar lif och rörelse
in i taflan. Han målar nästan aldrig sina djur i hvila;
hvad han med förkärlek ser och återger, det är deras
rörelse och det karaktäristiska i denna rörelse. Detta
uppfattar hans blick och bevarar hans minne med en
utomordentlig säkerhet, och han tecknar flykten, språnget
eller den förberedande muskelspänningen så liffullt som en
japansk mästare. Det är hans japanska och realistiska
period, japansk i uppfattandet och återgifvandet af
rörelsemomentet, realistisk i det noggranna, till och med minutiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
