Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Garborg sammanfattar slutligen sina åsikter i
följande ord:
”Vad det i själva verket gäller är detta, om
människorna kunna arbeta sig upp ur de lidanden och
det fördärv, vartill samhällets onatur i tidernas
lopp har förvandlat det, som enligt naturens ordning
är människans skönaste och heligaste gåva, livets
hälsa och glädje, den enda lycka, som det i detta
livet egentligen är värt att tala om.”
Detta Garborgs yttrande är med sin indignation
mot det bestående samhällets onatur och sitt starka
understrykande av könskärleken som det enda
effektiva salighetsmedlet mycket karaktäristiskt för
en viss riktning inom åttiotalets radikalism, samma
riktning som i Sverge samtidigt fick sitt mest
fulltoniga uttryck i Strindbergs ”Giftas”, särskilt
novellen ”Dygdens lön”. Kampen gällde i främsta
rummet asketismen, vilken då som nu var en
tämligen imaginär storhet, och i andra rummet
prostitutionen, vilken man på många håll betraktade som
en ur sitt sociala sammanhang lösryckt företeelse,
som kunde skaffas ur världen genom införande
av fri kärlek och kommunism. Våra dagars
radikalism, som härvidlag räknar med de faktiska
förhållandena, anser det tämligen överflödigt att
predika revolt mot asketismen, utan lägger i stället
huvudvikten på de rashygieniska synpunkterna,
vilkas bud och förbud med hänsyn till
barnalstringen den med all kraft söker skaffa erkännande i
allmänna opinionen. En på sitt sätt representativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
