Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tenskap i strid med religionen; där detta tidvis ej
träder i dagen, där råder antingen praktisk
anpassning till givna förhållanden på grund av principiell
och ömsesidig slapphet i tänkande och handlande,
eller också medvetet, planmässigt hyckleri. En del
av folket har väl hos oss religion, men gud skall
veta, att man hos denna del förgäves skulle leta
efter en tankegnista; hos våra filosofer däremot
finner man antingen alls ingen religion eller en
mask. Om flertalet av de bildade i Europa kan
man tryggt påstå, att de varken äga religion eller
filosofi; de stå där som fordom bevingade väsen,
på vilka man skurit av båda vingarna.
Vad är då vetenskap, vad är religion? På dessa
frågor ger Ghamberlain följande svar, som i viss
mån återför oss till vår utgångspungt: Nägelis
hänvisning på det föränderliga skeendet som
forskningens föremål och det beständiga varat som det
outforskbara.
Ghamberlain yttrar härom ungefär följande:
Man känner den gamla striden mellan
anhängarna av vara’t, och anhängarna av vardandet, för
oss vanligen representerat i Eleaternas och
Herak-lits föreställningar. Den som endast har öga för
vardandet är en född materialist, den som endast
förnimmer vara-t är ensidig idealist. Vår
germanska världsåskådning — som hittills funnit sitt
äk-taste uttryck i Immanuel Kant — erkänner båda
riktningarna som likaberättigade, men skiljer dem
åt. Det finnes en vardandets värld, som kan tydas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
