Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är det icke minst denna ständiga konflikt mellan
skapande fantasi och förintande kritik, som
förlänat Darwins ansikte det svårmodiga grubblardrag,
vilket för övrigt i olika nyanser återfinnes hos så
många av naturforskningens stormän.
Vill man emellertid, när talet gäller Darwins
vetenskapliga betydelse, gå ett steg vidare och fråga,
vad som i våra dagar obestritt erkännes som sant
i den Darwinska utvecklingsläran, så är svaret ej
så alldeles lätt. Grundvalarna i den Darwinska
utvecklingsläran utgöras, som många av våra läsare
torde veta, av förnämligast tre faktorer:
variabilitet, ärftlighet och naturligt urval, och att dessa
faktorer spela en ytterst viktig roll för den organiska
utvecklingen, därom äro alla tänkande
naturforskare i våra dagar ense. Men när det gäller att
närmare precisera dessa faktorers verkningssätt,
visar det sig, att man står inför högst komplicerade
problem, om vilka de olika forskarna ha högst
avvikande meningar. Variabiliteten uppträder hos
växter och djur på två helt olika sätt, dels som
plötsligt (”språngvis”) uppträdande mutation, dels
som fluktuerande eller gradvis variabilitet; vilken
av dessa former är nu av betydelse vid
artbildningen, eller äro båda det? Darwin antog att börja
med det sista alternativet, men tillskrev på äldre
dagar uteslutande den fluktuerande variabiliteten
artbildande kraft; hans åsikt hyllas på denna punkt
än i dag av framstående zoologer (Weissmann,
Plate m. fl.), medan lika framstående botanister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
