Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ännu har kvar, måste jag strängt koncentrera
mig på ett begränsat område, om jag skall kunna
åstadkomma något, som inte är alldeles värdelöst”.
Och ännu under de sista veckorna, när han var fullt
viss om att döden stod vid hans sida, satt han lugn
och trygg i sin länstol med inåtvänd blick, men
glad åt det stöd, som hans makas fina och själfulla
hängivenhet alltjämt skänkte honom.
Det var en man med många och stora dygder,
som i går lade sina ögon samman. Som alla
dödliga ägde han sin begränsning; den öppna
ridderlighet och den finkänsliga hänsynsfullhet, som kan
ge en sådan charm åt det uppsvenska lynnet, var
icke Areschougs starka sida. Men till gengäld ägde
han skåningens bästa dygder: den sunda robusta
kraften, som aldrig blir trött, den klarsynta blicken,
som genomskådar flärd och utanverk, den lugna,
oförskräckta tryggheten, som icke låter överrumpla
sig, den soliga, saltsjöfriska humorn — och så som
innersta livsnerv en ideell hänförelse, som alltid
yttrade sig i handling, aldrig i tal. Vill man med
två ord uttrycka det bästa i Areschougs väsen, så
kan man säga, att han i djupaste mening var en
skånsk ideali&t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
