Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å Jan Petter skulle te’ sta’n sej bege,
Spände oxen för vagnen klocka’ två.
Å natta ho’ va’ mörker, som te’ krypa i en säck,
Men månen sken på böljorna de blå.
Men sakta de’ gick, för den oxen va’ så lat,
Inte hjälpte de’ te’ skrika eller slå,
Å Janne han satt der å hojta, så han ble’
Bö’er i snuten, som böljorna de blå.
Då ble’ han arg å tänkte: “De’ måtte själfva kin
Köra oxe; neliej ja’ vet på rå’!
I dag ja’ byter bort dej eller bums ja’ kör
Dej på hufve’ i böljorna de blå.”
Å Janne söp sej fuller å bytte bort sin stut,
Fick e’ märr, som va’ bläsuger å grå.
Ho’ had’ så stora hofvar att bestämdt ho’ ha’
Kunna’ skena på böljorna de.blå.
Men de’ ga’ Janne tusan, han drack sin köpeskåi
Te’s han inte va’ men’ska te’ å stå.
Å utanför kro’a i ränsten snart han stöp
Uppå hufve’ i böljorna de blå.
Så låg han där å drömde å tyckte att de’ kom
E’ sjöjungfru, som sa’ te’ honom så:
“Ge tusan uti mårra å korn å följ mä mej!
Vi ska’ segla på böljorna de blå.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
