Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å Janne ble’ så gla’ å tog jungfrun i sin famn,
Glömde märra och genast bar de1 å,
Att segla mä lienne te’ hennes sjöaslott,
Flera mil under böljorna de blå.
Å jungfrun förde Janne uti salarne in,
Där så sälla de kryssade de två.
Ja jungfrun spela harpa å Janne likaså
Hela da’en under böljorna de blå.
För Jungfrun Jannes hjärta slo’ så häftiga slag
Å hon hade nog tagit de också;
Om inte plånboka legat där ho’ låg
Inve’ bröste’ under böljorna de blå.
Men då vår Janne vakna å titta sej ikring;
Hvar han va’, kunde han ej rätt förstå,
För jungfrun va’ försvunnen å inte va’ han själf,
Som han drömde, uppå böljorna de blå.
Då börja’ han fundera å tänka på si’ märr,
Som han långt fram på qvällen hitta på,
Då klef han opp i kärra’ å hem de bar i sken
Så de’ hven öfver böljorna de blå.
Men Janne han svor, att han aldrig i sitt lif
Mä’ e’ sjöjungfru mera skulle gå,
För hemma fick han nog veta åf’et, må Ni tro,
Att han seglat på böljorua de blå.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
