Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men kvinna, som va’ båd’ gammal å karg,
Ho’ ba’en gå ut å bet som en varg,
Å Pelle han ble båd’ lessen å arg
Å bränvin begynte hälle
I kroppen på sej, te smockfull han ble’,
Å hvarken han kunde höra ell’ se,
Å rätt som dä va’ mä påsen breve
I dike låg Barbrors Pelle.
Där somna han in så sött som en kung,
Ga’ tusan i både påse och pung,
För spriten å sorgen gjord’en så tung.
Å sjöng för’en uti kvälle’
Dä gjorde båd’ broms å mygger å fler,
Men platt ingenting han hörde dit ner.
För resten så vakna han aldri’ mer.
Å så dödde Barbrors Pelle.
 |
En visa jag sjunger, hvars make Ni aldrig ha’ hört,
Fast det, den behandlar, ju hafver Er alla berört.
För denna jag vill nu mitt hjärnkontor länsa
Och sjunga så vackert om rysk influensa,
Men minns du ej den,
Gör ej annat min vän,
Bara nys!
Från Ryssland den sam öfver Bottniska viken till oss;
Och utan förklaring hon började grundligt att slåss.
Båd’ fattig och rik fick den maran erfara,
Och minst uppå näsan hon brukade spara.
Uti hvarje hus
Klef hon in bums, burdus.
Jo, jo men!
Doktorerna bråka sin hjärna, men finna ej bot,
Förty influensan regerar ju ock deras klot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
