Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här hjälper ej plåster, ej Boltziihanddukar.
Båd’ drottning och tiggarekäring hon slukar
Och sitter så still
Så pass länge hon vill
Uti kran.
För mindre man kan ju bli’ galen, båd’ mager och tjock,
Ty genast man talar, det jämt uti näsan slår lock.
Man nyser beständigt, man plågas af fukten,
Af »Ljunglöfvens etta» man knappt känner lukten.
Om prisen man ta’r,
Får den ej stanna kvar
En minut.
Dock ginge väl an, om hon komme och droge för hin;
Men hånfullt hon skrattar och vänder oss ryggen med grin.
I kroppen hon lämnar kvar giftiga piller,
Som bilda till sommarn kolerabaciller.
Förskräckligt det blir,
Uti magen det svi’r
Allare’n.
När ryssen fick Finland, jag trodde han se’n varit nöjd,
Men äfven för Sverge han tycks vara hågad och böjd.
Och för att nu ingen skall makt ha att kufva’n,
Så skickar han hit den förb-e snufvan.
Hela världen han tar,
Se’n han döfvat en hvar
Med sin pest.
En nysning har jämt — icke sant? varit tecken till godt;
Men den, som har spått det, har visst uppåt väggarne spått.
Här nysa ju alla lång dagen i ända,
Skall detta till lycka och välgång väl lända?
Nej, prosit min bror,
Sådant skrock jag ej tror
Ne’-ne’-men!
I våra kaserner hon börjat och ännu där bor.
Och skall man en stund permitteras så blir det: »Bajor,
Gardisten vid feddte kobani’t sjuttiådda
Begär perbission att gå heb till si’ Lotta,
»Bajorsgatan två!»
»Mycket gärna, får gå.»
»Tack, bajor!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
