- Project Runeberg -  Bibelns män och kvinnor : biblisk konkordans /
27

(1894) Author: Kristian Roslund With: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Adlai ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIBELNS MÄ.V OCH KVINNOR. 31

Adlai. Fader åt Safat, som var
tillsy-ningsman öfver den del af konung Davids
boskap, som betade i dalarna, 1 Krön. 27:
29. Namnet betyder: Min prydnad (Stora
kyrkobibeln).

Admata, en höfding hos konung
Ahas-veros: en af dem, som voro honom närmast
och som sågo konungens ansikte och sutto
främst i riket, och hos hvilka ban
rådfrågade sig, hvad som var att göra med
drottning Yasti, då hon icke ville gå in till
honom, fastän han lät kalla henne genom sina
hofmän, Est. 1: 9—15. Namnet betyder:
Jordeman (Stora kyrkobibeln).

Adna 1. En höfvidsman öfver tusen i
Manasses stam. Han öfvergick till David,
när denne med filistéerna var på väg att
gå i strid emot Saul. Han kom till David
i Ziklag och var honom till hjälp emot den
röfvarhop, som omtalas i 1 Sam. 30, ty han
var en tapper man och en anförare i hären,
1 Krön. 12: 19—21.

Adna 2. En höfding i Juda under
konung Josafats dagar, med hvilken voro
trehundratusen stridbare män. Han var den
främste af höfdingarna öfver tusental, 2
Krön. 17: 14.

Adna 3. En israelit af Pabat—Moabs
barn under Esras tid och en af dem, som
från fångenskapen hemförde utländska
kvinnor, Esra 10: 30.

Adna 4. En hufvudman för ett
fadershus ibland Israels präster i Jojakims, Jesuas
sons dagar, Neh. 12: 12—15.

Adonia 1. Konung Davids fjärde son,
som Haggit födde honom i Hebron, 2 Sam.
3: 4; 1 Krön. 3: 2. Han var till utseendet
mycket vacker, 1 Kon. 1: 5, 6. Då David I
hade blifvit gammal och ålderstigen,
för-häfde Adonia sig och sade: Jag vill blifva
konung. Och han skaffade sig vagnar och
ryttare och femtio män, som lupo framför
honom. Och hans fader hade aldrig
bekymrat honom med att säga: Hvarför gör
du så? Han var i samråd med
höfvidsmannen Joab och prästen Ebjatar, och desse
understödde honom. Och han lät slakta
får, oxar och gödda kalfvar och bjöd alla
sina bröder och alla Judas män, som voro
i konungens tjänst. Men profeten Natan och
Benaja och Davids hjältar och Salomo, sin
broder bjöd han icke. Ty dessa så väl som
prästen Zadok höllo icke med honom, 1
Kon. 1: 5—10.

Men profeten Natan sade till Batseba,
Salomos moder, att hon skulle gå in till
konungen och underrätta honom om, hvad

Adonia hade företagit sig. Och Natan gick
äfven själf in till David"och frågade honom
om han hade sagt, att Adonia skulle vara’
konung; och hvarför han då icke hade låtit
honom veta det. Men David svarade, att
han hade svurit, att Salomo skulle varda
konung och att han i dag skulle göra
honom, som han svurit hade. Och han bjöd
Natan, Zadok och Benaja, att de skulle taga
Salomo och sätta honom på Davids
mulåsna och föra lionom till Gihon och smörja
honom till konung öfver Israel och låta
blåsa i basun och ropa: Lefve konung
Salomo! Vidare befallde han dem, att de skulle
draga upp efter Salomo, att han måtte gå
och sätta sig på Davids tron och vara
konung i hans ställe. Och Adonia och de
som voro med honom hörde blåsandet,
pipandet och fröjderopen, och Joab frågade:
Hvarför höres detta larm från staden ? Men
Jonatan, prästen Ebjatars son, kom och
berättade för Adonia, att David hade gjort
Salomo till konung och att han satt på
Davids tron. Och alla de som voro bjudna
till Adonia, blefvo förskräckta och stodo upp
och gingo bort, hvar och en sin väg; och
Adonia fruktade för Salomo och stod upp
och gick bort och fattade hornen på altaret.
Och det vardt berättadt för Salomo, att
Adonia fruktade sig och att ban hade fattat
hornen på altaret och sagt: Konung Salomo
svärje mig i dag, att ban icke vill dräpa
sin tjänare med svärd! Härtill svarade
Salomo, att om han ville vara en rättskaffens
man, så skulle icke ett hår af hans hufvud
falla på jorden. Men om ban blefve med
något ondt befunnen, så skulle han dö.
Och Salomo sände och lät hämta honom
ned ifrån altaret. Och han kom och
bugade sig för Salomo; och denne sade till
honom: Gack till ditt hus! 1 Kon. 1: 11—53.

Men efter Davids död, bad Adonia
Batseba, Salomos moder, att gå in till Salomo
och begära Abisag af honom åt sig till
hustru. Och Salomo, som förstod, att han på
den vägen tänkte komma åt konungadömet,
svor, att Adonia skulle med sitt lif få
umgälla, att han hade talat detta. Och ban
sände Benaja, Jojadas son; och denne stötte
honom ned, så att han dog, 1 Kon. 2: 13
—25. Namnet betyder: Bådande herre
(Stora kyrkobibeln).

Adonia 2. En levit under konung
Josafats tid, hvilken denne sände, jämte några
andra att resa omkring i Judas städer och
undervisa folket i Guds lag, 2 Krön. 17:
7—9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 4 14:47:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bmok/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free