Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Etan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELNS MÄN OCH KVINNOR. _ 134
Etan 5. En sångare i Davids tid,
samme man, hvilken på andra ställen heter
Je-dutun (Jeditun) och hvilken äfven under detta
namn omtalas jämte Heman såsom en af de
utvalde sångarna vid gudstjänsten, hvilka
sjöngo efter cymbaler, trumpeter och Guds
strängaspel och tackade Herren, 1 Kron. 16:
41, 42; 25: 3. Jedutun jämte Asaf och
Heman var äfven med i Salomos tid, då
templet invigdes, och stod då, klädd i finaste
linne öster om altaret och spelade med på
strängaspel, 2 Krön. 5: 12. Jedutun hade
sex söner, men endast fem af desse nämnas
And namn i 1 Kron. 25: 3. ’Men i kap. 9:
16 nämnes en Galal såsom son till Jedutun.
(Bibelkommissionen säger, att Simei i kap.
25: 17 var Jedutuns sjette son). David
gjorde Jedutuns söner till dörrvaktare, 1
Krön. 16: 42. Men de voro äfven med att
spela inför Herrens ark under ledning af
sin fader, kap. 25: 1—6. Och vid
templets invigning voro de äfven med, 2 Krön.
5: 12. I konung Hiskias tid voro två af
Jedutuns afkomlingar med att helga och
rena Herrens hus, 2 Krön. 29: 12—17.
Jedutun, Asaf och Heman hade gifvit bud
för leviternas ordning vid gudstjänsten, hvilka
bud iakttogos ända fram i konung Josias
tid, kap. 35: 15. Psalmerna 39 och 62 af
David samt 77 af Asaf äro författade att
sjungas af Jedutun. Jedutun, d. ä. Lagens
man, en som lofvar och bekänner (Stora
kyrkobibeln).
Etbaal, konung i Zidon, fader till Isebel,
som var hustru till Ahab, Israels konung,
1 Kon. 16: 31. Namnet, betyder: Baals
efterföljare (Stora kyrkobibeln).
Etnan, en man af Judas stam, son till
Ashur med dennes ena hustru Helea. Han
hade två hel- och fyra halfbroder, 1 Krön.
4: 5—7. Namnet betyder: Gåfva (Stora
kyrkobibeln).
Etni, en levit, son af Serah. Han hade
en son, som hette Malkia (se Malkia 1), 1
Krön. 6: 41. Namnet betyder: i Starkhet
(Stora kyrkobibeln).
Eubulus, en Kristi lärjunge, hvilken sände
sin hälsning till Timoteus, då Paulus skref
sitt andra bref till honom, 2 Tim. 4: 21.
Eunike, moder till Timoteus. I henne
hade bott en oskrymtad tro. Hennes moder
hette Lois, 2 Tim. 1: 5. Namnet betyder:
God seger (Stora kyrkobibeln).
Euodia, en troende kvinna i Filippi,
hvilken jämte Syntyke, Klemens, Paulus och
andra hans medarbetare kämpat i evangelium.
Paulus förmanar Euodia och Syntyke att
i vara ens till sinnes, Fil. 4: 2. Namnet
betyder: Välluktande (Stora kyrkobibeln).
Eutykus, en yngling i Troas, hvilken var
närvarande, då Paulus vid bröds brytande
hade ett samtal med de troende därstädes.
Då Paulus utsträckte talet ända till midnatt,
öfverväldigades Eutykus, som satt vid ett
öppet fönster, af sömn och föll ned från
tredje våningen och vardt upptagen död.
Men Paulus steg ned och lade sig öfver
honom, fattade honom om lifvet och sade till
bröderna: Våren icke oroliga; ty hans själ
är i honom. Och de förde fram pilten
lefvande och blefvo icke litet tröstade, Apg.
20: 7—12. Namnet betyder: Lycksalig, god
lycka (Stora kyrkobibeln).
Eva, den första kvinna, Gud skapade.
När Gud först hade skapat Adam, sade han,
att det icke vore godt, att denne lefde
allena; han ville göra honom en hjälp, som
vore honom lik. Herren lät då en tung
sömn falla på Adam, och under det denne
sof, tog han ett af hans sidoref och fyllde
stället med kött. Herren byggde så en
kvinna af sidorefvet och förde henne fram
inför mannen. Och Adam, som visste,
hvaraf hon var tagen, kallade henne först
Man-inna, därför att hon var tagen af mannen,
1 Mos. 2: 18—23; 1 Tim. 2: 13. Men
sedan kallade han henne Eva, därför att hon
skulle blifva en moder åt alla lefvande, 1
Mos. 3: 20. När Herren hade satt Adam i
Edens lustgård, hade han sagt till honom,
att han icke skulle äta af kunskapens träd,
ty på den dag, han åte däraf, skulle ban
döden dö, kap. 2: 15—17. Men ormen var
listigare än alla djur på jorden, och han
intalade kvinnan att äta af trädets frukt och
sade, att det ingalunda skalle hafva så svåra
följder med sig, som de tänkte, utan tvärtom
skulle på den dag, de åte af den frukten,
deras ögon öppnas och de blifva lika Gud.
I början stod Eva väl något emot frestelsen,
men med sin illfundighet bedrog ändå ormen
henne, så att hon tog af frukten och åt och
gaf desslikes åt sin man, Adam, och han åt;
och han föll i öfverträdelse, kap. 3: 1—6;
1 Tim. 2: 14. Och bägges deras ögon
öppnades, och de blefvo varse, att de voro nakne,
och de bundo tillhopa fikonlöf och gjorde
sig skörten. Men när de hörde ljudet af
Gud, som gick omkring i lustgården, gömde
de sig undan honom bland träden därstädes.
Men Herren kallade fram dem. När han
då talade med Adam om fallet, sköt denne
skulden på Eva. Och när ban frågade henne,
hvarför hon hade gjort detta, sköt hon skul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
