Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hobaja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBERNS MAN OCH KVINNOR. 168
åt dem. De skulle då göra honom godt.
Då Hobab emellertid svarade, att han icke
ville följa med, utan ville gå till sitt land
och till sin födelsebygd, bad Mose honom
enträget att icke öfvergifva dem, utan,
emedan han kände, hvarest de borde lägra sig
i öknen, blifva deras öga. Och af det
goda, som Herren gjorde med dem, ville de
göra godt mot honom, 4 Mos. 10: 29—
82. Sannolikt hafva Hobab och hans folk
då* varit en hel stam och stannat hos
Israels barn. Se Dom. 1: 16. Hans
afkomlingar kallas keniter; äfven han själf kallas
en kenit. Vi finna honom och hans folk
ofta hafva beröring med Israels barn. Utom
i nämnda Dom. 1: 16, där de sägas hafva
varit med Judas barn, profeterar Bileam om
dem, att de icke skulle blifva utrotade,
förrän Assur förde dem (kanske tillsamman med
Israel) i fångenskap, 4 Mos. 24: 21, 22. Men
en kenit, som hette Heber, hade skilt sig
från de öfrige keniterna och hade frid med
konung Jabin, Israels fiende; men hans
hustru synes hafva varit i frid med Israel,
Dom. 4: 11—24. När konung Saul slog
amalekiterne, voro keniter ibland desse, men
Saul skonade dem, emedan de hade gjort
barmhärtighet med Israels barn, då .desse
drogo ur Egypten, 1 Sam. 15: 5, 6. Äfven
rekabiterna voro af keniterna, men deras
fäder hade troligtvis genom äktenskap
blifvit sammanblandade med Judas stam, 1 Krön.
2: 55.
Mose svärfader heter i 2 Mos. 2: 18
Re-guel och i 3: 1; 4: 18 samt i 18:de kapitlet
Jetro. Namnet betyder: Hobab, d. ä. älskare
(Stora kyrko-bibeln); den förträfflige, den
älskvärde (Fjellstedt). Jetro, d. ä. förnäm
man (Stora kyrkobibeln); hans höghet (E.
Nyström). Nyström tillägger: »Kanske var
Jetro hans äretitel, ty han hette äfven
Reguel.» Reguel, d. ä. Guds vän, herde (Stora
kyrkobibeln).
Anm. I 4 Mos. 10: 29 säges Reguel vara
fader till Hobab, Mose svärfader, och skulle
således både fader och son hafva hetat
Reguel.
Hobaja, se Habaja.
Hod, en hufvudman för fadershus och för
stamhöfdingar af Asers stam, en utvald,
stridbar man; den sjunde af Zofahs elfva söner,
1 Krön. 7: 36, 37. Namnet betyder:
Bekännare, berömmare (Stora kyrkobibeln).
Hodaja, en man af Judas stam och af
Davids afkomlingar efter bortförandet till
Babel; den förste af Eljoenais sju söner
(Eljoenai 1), 1 Krön. 3: 24.
Hodavia, en man af benjamins stam, hvars
fader hette Hassenua (Hassenua 1). Han
hade en son, som hette Mësullam, 1 Krön.
9: 7. Namnet betyder: Herrens bekännare,
beprisare och lof vare (Stora kyrkobibeln).
Hodavja 1. En hufvudman för fadershus
af Manasse stam, en stridbar och ryktbar
man, 1 Krön. 5: 24.
Hodavja 2. En levit, hvars barn,
sjuttiofyra till antalet, drogo med Serubbabel upp
ur fångenskapen i Babel, Esra 2: 40; Neh.
7: 43. På sistnämnda ställe heter han
Hodeva.
Hodes, hustru till en benjaminit, som bodde
i Moabs land och hette Saharaim, hvilken
hade förskjutit två andra sina hustrur. Hon
födde åt honom sju söner, hvilka alla blefvo
hufvudmän för fadershus, 1 Krön. 8: 9.
Namnet betyder: Nymånad, nytt barn (Stora
kyrkobibeln).
Hodeva, se Hodavja 2.
Hodija 1. En man af Judas stam. Hans
hustru var Nahams syster; och med henne
hade han två söner, 1 Krön. 4: 19. Namnet
betyder: Den, som bekänner Herren (Stora
kyrkobibeln).
Hodija 2. En levit, som var med och
undervisade folket i Mose lag, då denna
lästes af Esra framför Vattuporten, och som
manade samma folk att prisa Herren ifrån
evighet till evighet. Äfven satte han sitt
signet under det skriftliga förbundet, Neh.
8: 7; 9: 5; 10: 10.
Hodija 3. En annan levit, som satte sitt
signet under det skriftliga förbundet, Neh.
10: 13.
Hodija 4. En hufvudman af folket i
Nehemias tid, hvilken satte sitt signet
under det skriftliga förbundet, Neh. 10: 17.
Hofni, en präst i Israel på den tiden, då
Herrens förbundsark var i Silo. Han var
den förste af prästen Elis söner (EU 1); hans
broder hette Pinehas. Desse bröder voro
onde män och kände icke Herren. De
förföra med folket så, att, då någon offrade ett
offerdjur, kom prästens dräng, medan köttet
kokades, och hade en treuddig gaffel i sin
hand, hvarmed han drog upp kött ur
grytan; detta tog prästen. Till och med innan
de uppbrände fettstyckena, om hvilka det
var föreskrifvet i lagen, att de skulle
uppbrännas och icke ätas, kom prästens dräng
och sade till den offrande: »Gif hit kött
till att steka åt prästen, ty han vill icke
taga emot kokadt kött af dig, utan rått.»
Då man härvid svarade: Låt dem först
uppbränna fettstyckena och tag dig sedan hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
