Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jehu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195 BIBELNS WÄN OCII KVINNOR.
huset refvo de ock ned och gjorde det till
afträdesställen.
Men ifrån Jerobeams, Nebats sons, synder,
hvartill denne hade förledt Israel, vek Jehu
icke, från guldkalfvarna i Bet-El och Dan.
Då sade Herren till Jehu: Emedan du har
skickat dig väl och gjort hvad rätt är i mina
ögon, då du har med Ahabs hus gjort hvad
mitt hjärta velat, skola dina söner sitta på
Israels tron i fjärde led. Men Jehu vandrade
icke i Herrens lag af hela sitt hjärta. Vid
denna tiden började Herren att kringskära
Israel, och syrierna började att blifva dem
öfvermäktige. Jehu dog emellertid och blef
begrafven i Samaria, och Joahas, hans son,
blef konung i hans ställe. Den tid, Jehu
hade varit konung i Israel, var tjuguåtta
år, och hans residens var i Samaria. Jehus
fader hette Josafat (Josafat 4) enl. 2 Kor. 9:
2. Eljes säges han vara Nimsis son. Utan
tvifvel var Josafat Jehus fader och Nimsi
Josafats fader, 2 Kon. 9: 1—10: 36; 12: 1;
13: 1; 14: 8; 15: 12; 2 Krön. 22: 6—9; 25:
17; Osea 1: 4.
Jehu 3. En man af Judas stam. Hans
fader hette Obed (Obed 2); han hade en
son, som hette Asarja (Asarja 3), 1 Kx-ön.
2: 38.
Jehu 4. En man af Simeons stam,
höfding i sin ätt; var med bland dem, hvilka
i Hiskias tid slogo ned och utrotade
meu-niterna väster om Gedor och bosatte sig där
i deras ställe, 1 Krön. 4: 35.
Jehu 5. Kallas anatotiten; han var en
af de hjältar af Benjamins stam bland Sauls
anförvandter, hvilka kommo till David i
Ziklag, då denne flydde för konung Saul.
De hulpo David i kriget. De buro båge,
sköto med pilar ifrån bågen samt kastade
stenar med den vänstra handen och med
den högra, 1 Krön. 12: 3.
Jehubba, en man af Asers stam,
hufvudman för fadershus och för stamhöfdingar,
en utvald, stridbar man; den tredje af
Simers fyra söner (Semer 3), 1 Krön. 7: 34.
Namnet betyder: Förborgad (Stora
kyrkobibeln).
Jehudi, en man bland Judas furstar i
Jerusalem i profeten Jeremias tid; blef af
desse sänd till Baruk, Jeremias skrifvare,
med befallning att denne skulle taga den
bokrulle med sig, hvilken han hade skrifvit
och läst för folket, samt läsa den äfven för
furstarna. När så furstarna hade hört
orden ur bokrullen, gingo de och berättade
dem för konung Jojakim. Konungen sände
då Jehudi att hämta rullen; och denne häm-
tade den, läste den för konungens öron och
för furstarna, som stodo omkring konungen.
Men då Jehudi hade läst tre eller fyra
spalter, skar konungen sönder rullen och kastade
den på elden, så att hela rullen blef
uppbränd, Jer. 36: 14—23. Hans fader hette
Netanja (Netanja 4).
Jehuel, en levit af Hemans barn; var
med och renade Herrens hus i konung
Hiskias tid, 2 Krön. 29: 14.
Jehukal, en man i konung Zedekias tid;
blef jämte Zefanja sänd af konungen till
profeten Jeremia att bedja öm dennes förbön,
Jer. 37: 3. Hans fader hette Selemja
(Se-lemja 6).
Jekameam, den siste af Hebrons, Kehats
sons, fyra söner (Hebron 1); kusin till Aron,
Mose och Mirjam, 1 Krön. 23: 19; 24: 23.
Jekamja 1. En man af Judas stam.
Hans fader hette Sallum (Sailum 3); han
hade en son, som hette Elisarna (Elisarna 5),
1 Krön. 2: 41. Namnet betyder: Herren
uppstår, Herren befästar, Herren hämnas
(Stora kyrkobibeln).
Jekamja 2. Den femte af konung
Je-konjas sju söner; var farbroder till
Serubbabel, 1 Krön. 3: 17—19.
Jekolia, en kvinna från Jerusalem,
moder till konung Asarja eller Ussia (Asarja
1), 2 Kon. 15: 2; 2 Krön. 26: 3. Namnet
betyder: Herrens kraft, Herren gör oss
fullkomna (Stora kyrkobibeln).
Jekonia, se Jekonja.
Jekonja, konung i Juda, vardt konung
i sin fader Jojakims ställe, då denne vardt
död. Han hade sitt residens i Jerusalem.
Men han regerade endast tre månader och
tio dagar. Nebukadnezar, konungen i
Babel, drog nämligen med sina tjänare till
Jerusalem och belägrade staden. Jekonja
gick då ut till honom. Och konungen i
Babel tog honom till fånga och förde både
honom, hans moder, hans hustru, hans
tjänare, hans höge herrar och alla dyrbara
skatter i templet från Jerusalem till
Babel. Han lämnade inga andra kvar än de
ringaste af landets befolkning. Den korta
tiden, Jekonja regerade, gjorde han hvad
ondt var i Herrens ögon, såsom hans fader
hade gjort. Därför sade ock Herren om
honom, att han var ett föraktligt,
sönderslaget beläte, ett kärl, som icke hade något
värde. Om ban än hade varit en signetring
på Herrens högra hand, skulle han dock
rifva honom därifrån och gifva honom i
deras hand, som traktade efter hans lif, i
konungens af Babel hand, och slunga honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
