Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jojada ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Jojadas död kommo de förnämste i.
Juda och bugade sig för konung Joas.
Konungen hörsammade dem då. De afföllo så
ifrån Herren och tjänade andra gudar. Och
då en son till Jojada vid namn Sekarja,
(Sakarias 1), bestraffade dem därför, så
stenade man honom på konungens befallning;
och konungen glömde den kärlek, som Jojada
hade bevisat honom, v. 17—22. Men Joas
tjänare hämnades Jojadas söners blod och
dräpte konungen, då denne låg på sin säng,
v. 25.
Jojada 3. Sonson till den förste Jojada
och son till befälhafvaren Benaja (Benaja 1).
Denne fick tillsamman med Eljatar platsen
efter konung Davids rådgifvare- Ahitofel,
sedan denne hade hängt sig, 1 Krön. 27:
33, 34.
Jojada 4. En man i Israel i Nehemias
tid, arbetade på byggandet af
Jerusalemsmuren; hans fader hette Paseah (Paseah 3),
Neh. 3: 6.
Jojada 5. En präst i Israel i Nehemias
tid, son till en öfverstepräst, som hette
El-jasib (Eljasib 2). Själf hade han en son,
som hette Jonatan (Jonatan 11). En son
till Jojada (möjligen Jonatan) hade gift sig
med Sanballats, judarnas fiendes, dotter;
fördenskull dref Nehemia honom bort ifrån
sig, Neh. 12: 10, 11, 22; 13: 28.
Jojakim 1. Son till Josia, judakonungen.
När Josia vardt död, gjorde folket i landet
Joahas (Sallom), Josias son, till konung i
hans faders ställe. Men denne regerade icke
såsom konung mer än tre månader, ty Farao,
konungen i Egypten, tog honom till fånga,
förde honom bort till Egypten och gjorde
Eljakim till konung samt förändrade dennes
namn till Jojakim. Och Farao hade
beskattat Juda land, och denna skatt indref
Jojakim af folket och erlade den åt Farao,
2 Kon. 23: 29—35; 2 Krön. 36: 1-4.
I Jojakims tid samt närmast före och efter
honom var det Jeremia profeterade, Jer. 1:
1—3. Men konungen ville icke höra
profetens ord, utan då t. ex. en rulle blef
uppläst för honom, hvilken Baruk hade
skrifvit å Jeremias vägnar, skar konungen sönder
rullen, oaktadt furstarne enträget bådo
honom att icke så göra, och kastade den på
elden och uppbrände den. Konungen
befallde därjämte, att man skulle gripa både
Jeremia och Baruk; men Herren gömde dem
undan, Jer. 36: 1—26. Utom Jeremia var
det äfven en annan man, som profeterade i
Jojakims tid, nämlingen Uria, Semajas son
ifrån Kirjat-Jearim. Denne profeterade emot
denna staden och emot landet, alldeles som
Jeremia hade gjort. Men när Jojakim hörde
hans tal, sökte han att döda honom. Uria
flydde då undan och kom till Egypten; men
Jojakim sände till Egypten och lät hämta
honom till sig, slog honom med svärd ocli
lät lägga hans döda kropp på den allmänna
begrafningsplatsen, kap. 26: 20 -23.
Jojakim var 25 år gammal, då han vardt
konung, och regerade 11 år i Jerusalem. Han
gjorde hvad ondt var i Herrens ögon, 2 Kon.
23: 36, 37; 2 Krön. 36: 5—8. Jeremias
profeterade om honom sålunda: Dina ögon
och ditt hjärta äro icke riktade på något
annat än på egen vinning och på att utgjuta
oskyldigt blod och på att utöfva våld och
förtryck. Därför säger Herren: Man skall
icke efter honom sjunga klagosången: »Ack
broder och syster!» »Ack Herre!» eller »Ack
hans härlighet!» Begrafvas skall han, såsom
man begrafver en åsna. Man skall släpa
och kasta honom långt bortom Jerusalems
portar. Jer. 22: 17—19. Och åter: Så
säger Herren om Jojakim: Ingen af hans
släkt skall sitta på Davids tron, och hans
lik skall varda utkastadt för hettan om
dagen och för kölden om natten; och jag
skall hemsöka honom och hans säd för
deras missgärningars skull, och jag skall låta
komma öfver dem all den olycka, som jag
har talat om dem, men hvilken de icke
hafva velat höra, Jer. 36: 27—32. Så lyder
profetian af Jeremias om honom. Och om
hans sista öden heter det i 2 Kon. 24: 1—5:
I hans tid drog Nebukadnezar upp,
konungen i Babel, och Jojakim vardt honom
underdånig i tre år, men afföll åter ifrån
honom. Och Herren sände emot honom skaror
af kaldeer, arameer, moabiter och ammoniter,
hvilka han sände emot Juda, att de skulle
förgöra honom enligt Herrens ord, hvilket
han hade talat genom sina tjänare profeterna.
Och Jojakim gick till hvila med sina fäder.
Och i 2 Krön. 36: 6, 7 heter det: »Och
Nebukadnezar, konungen i Babel, drog upp
emot honom och band honom med
koppar-fjättrar för att föra honom till Babel. Och
Nebukadnezar förde en del af kärlen i Guds
hus till Babel och uppställde dem i sitt
tempel i Babel. Och i Hes. 1: 2 talas om det
femte året af Jojakims landsflykt. Och
Daniel skrifver sålunda: I tredje året af
Jojakims, Judakonungens, regering, kom
Nebukadnezar, konungen i Babel, till
Jerusalem och belägrade det. Och Herren gaf i
hans hand Jojakim, konungen i Juda, och
en del af kärlen i Guds hus, och han förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
