Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Melki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sora hette Levi, Luk. 3: 24. Namnet
betyder: Min konung (Stora kyrkobibeln).
Melki 2. Äfven en afkomling af Natan,
upptages i Jesu släktled. Hans fader hette
Addi, och han hade en son som hette Neri,
Luk. 3: 28.
Melkisedek, konung i Salem i den tiden,
då Abraham drog ut att strida emot de
kananeiske konungarna för att befria Lot,
sin brorson, hvilken de hade tagit till fånga.
Då Abraham kom tillbaka med seger, gick
Melkisedek, som äfven var Guds, den
allra-högstes, präst, ut till honom och välsignade
honom samt lät utföra bröd och vin till
honom. Och Abraham gaf honom tionde af
allt (krigsbytet?). Författaren till
Ebreer-brefvet ser däri, att han välsignade
Abraham och emottog tionde af honom ett bevis,
för, att han var Btörre än denne. Och
vidare säger han, att han är utan släktledning,
utan begynnelse på sina dagar och utan
ände på sitt lif, vorden lik Guds son och
att han är utan både fader och moder.
David profeterar ock om Kristus och säger,
att han skulle vara präst till evig tid efter
Melkisedeks sätt, hvilken profetia äfven
författaren till Ebreerbrefvet anför, då han
beskrifver Kristus såsom präst. Han visar då
på Melkisedek såsom förebild till Kristus
framför Aron, 1 Mos. 14: 18—20; Ps. 110:
4; Ebr. 5: 6, 10; 6: 20; 7: 1—21. Namnet
betyder: Rättfärdighetens konung, men
sedan ock Salems konung, d. ä. fridens
konung, Ebr. 7: 2; rättfärdighetens konung
(Stora kyrkobibeln, Fjellstedt, Melin och E.
Nyström).
Meluki, en präst i Israel, för hvars
fadershus Jonatan var hufvudman, Neh. 12: 14.
Memukan, en höfding hos konung
Ahas-veros, en af de sju, som voro närmast
konungen, sågo hans ansikte och sutto främst
i riket. Och då konungen frågade dessa,
hvad som vore att göra efter lag med
drottning Vasti, därför att hon icke hade
kommit in till honom, då han hade låtit kalla
henne, så svarade Memukan, att drottningen
hade gjort illa icke allenast emot konungen,
utan ock emot alla höfdingar och emot allt
folk, som vore uti alla Ahasveros landskap.
Ty drottningens beteende skulle komma ut
till alla kvinnor, och dessa skulle komma
att efterfölja henne i att förakta sina män,
så att det skulle komma att blifva godt om
förakt och förbittring. Därför rådde
Memukan konungen att låta utgå ett
konungsligt påbud och att inskrifva det i Persiens
och Mediens lag, så att det icke måtte falla
i glömska, att Vasti icke finge komma
inför konungens ansikte samt att han måtte
gifva hennes konungsliga värdighet åt
någon annan, som vore bättre än hon. Och
när detta konungens påbud blefve kändt,
så skulle alla kvinnor komma att visa
aktning för sina män, ifrån den största till den
minsta. Och detta tal behagade både
konungen och höfdingarna. Och konungen
gjorde efter Memukans råd; och så blef
Ester drottning i Vastis ställe, Est. 1: 9—
22. Namnet betyder: Färdig, beredd (Stora
kyrkobibeln).
Menahem, konung i Israel i Sallums,
Jabes sons ställe, sedan han hade slagit ihjäl
denne efter en månads regeringstid.
Menahem var konung öfver Israel i tio år i
Samaria. Och han gjorde hvad ondt var i
Herrens ögon och vek icke ifrån Jerobeams,
Nebats sons synder. Han drog ut och slog
Tifsah och alla som därinne voro och hela
dess område, emedan staden icke hade
upplåtits för honom; och alla dess hafvande
kvinnor lät han upprista. Men i hans
dagar gjorde Pul, konungen i Assyrien, ett
infall i landet. Och Menahem gaf åt Pul
ett tusen centner silfver (= 6,000,000 kr),
för att han skulle hålla med honom och
befästa väldet i hans hand. Dessa
penningar lät han uppbära af de förmögna i
Is-rael med hundra kr. pr man. Och
konungen i Assyrien emottog penningarna, vände
tillbaka och stannade icke i landet.
Menahem dog efter att hafva varit konung i tio
år. Hans fader hette Gadi, och ban hade
en son, som hette Pekahja, hvilken vardt
konung i hans ställe, 2 Kon. 15: 14—23.
Namnet betyder: Tröstare, härhöfvitsman
(Stora kyrkobibeln).
Mennas, sonson åt Natan, Davids son,
upptages med i Jesu släktled. Hans fader
hette Mattata och han hade en son som
hette Meleas, Luk. 3: 31. Namnet betyder:
Tröstare (Stora kyrkobibeln).
Mennim eller Meunim, en israelit, hvars
barn (afkomlingar) drogo med Serubbabel
upp utur fångenskapen i Babel, Esra 2: 50;
Neh. 7: 52.
Meonotai, en man af Judas stam, hade
en son som hette Öfra, 1 Krön. 4:14.
Namnet betyder: Besittare (Stora kyrkobibeln).
Merab, den äldsta af konung Sauls två
döttrar. Hon blef af fadern lofvad åt
David till hustru, om denne ville blifva en
kämpe med i hans här. Men detta var
endast list af Saul, som tänkte, att om David
stannade med i hären, skulle han komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
